Närbild på en ambulansdörr.
Foto: Candybox images/Mostphotos

Så ser Stockholms vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar Region Stockholm. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.

På särskilda boenden ska den största delen av vård och omsorg kunna ske inom ramen för boendets verksamhet, men det är ändå ofrånkomligt att många behöver åka till sjukhus eller vårdcentral ibland.

Nu har forskare på Stockholms sjukhem och Karolinska institutet undersökt de vårdkostnader som Region Stockholm har för boende på säbo. Ett mål med studien var att se om några grupper hade högre kostnader än andra. Studiematerialet var alla inskrivna på säbo under från 2015 till 2021, tillsammans 38 000 personer.

Resultatet visade att personer under 80 år, män, personer med avancerad cancer och främst personer med hög risk för skörhet hade högre kostnader än andra, något som Peter Strang, en av forskarna bakom studien, beskriver som på sätt och vis förvånande i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum i Stockholm.

– Man får ju plats på säbo utgående från vårdbehov, inte utgående från ålder eller kön. Därför borde de externa kostnaderna vara likartade, men de var de inte. Och framför allt ser vi att personer med svår cancer eller uttalad skörhet behöver skickas in betydligt oftare, till högre regionkostnader. Men utgående från studiens upplägg kan vi inte uttala oss om varför dessa skillnader finns.

Personer med demensdiagnos hade å andra sidan låga regionkostnader. De skickas med andra ord inte lika ofta till sjukhus och andra mottagningar. De skulle kunna ha högre kostnader för vården inom säbo, men det ingick inte i studien att undersöka. I diskussionsdelen i sin artikel skriver forskarna att man skulle kunna tänka sig ersättningsmodeller som differentieras efter skillnader i vårdkostnad.

Läs den vetenskapliga artikeln

Relaterat

God munhälsa kräver tid

Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till…

Framtidens äldreforskning behöver rustas

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.