Närbild på en ambulansdörr.
Foto: Candybox images/Mostphotos

Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo

Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.

På särskilda boenden ska den största delen av vård och omsorg kunna ske inom ramen för boendets verksamhet, men det är ändå ofrånkomligt att många behöver åka till sjukhus eller vårdcentral ibland.

Nu har forskare på Stockholms sjukhem och Karolinska institutet undersökt de vårdkostnader som Region Stockholm har för boende på säbo. Ett mål med studien var att se om några grupper hade högre kostnader än andra. Studiematerialet var alla inskrivna på säbo under från 2015 till 2021, tillsammans 38 000 personer.

Resultatet visade att personer under 80 år, män, personer med avancerad cancer och främst personer med hög risk för skörhet hade högre kostnader än andra, något som Peter Strang, en av forskarna bakom studien, beskriver som på sätt och vis förvånande i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum i Stockholm.

– Man får ju plats på säbo utgående från vårdbehov, inte utgående från ålder eller kön. Därför borde de externa kostnaderna vara likartade, men de var de inte. Och framför allt ser vi att personer med svår cancer eller uttalad skörhet behöver skickas in betydligt oftare, till högre regionkostnader. Men utgående från studiens upplägg kan vi inte uttala oss om varför dessa skillnader finns.

Personer med demensdiagnos hade å andra sidan låga regionkostnader. De skickas med andra ord inte lika ofta till sjukhus och andra mottagningar. De skulle kunna ha högre kostnader för vården inom säbo, men det ingick inte i studien att undersöka. I diskussionsdelen i sin artikel skriver forskarna att man skulle kunna tänka sig ersättningsmodeller som differentieras efter skillnader i vårdkostnad.

Läs den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Fler nyheter

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan…

En äldre kvinna står och tittar ner i sin mobiltelefon.

Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen

När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.