Projektet, som kallas för Daily-bpsd – kan ett digitalt verktyg med tätare mätningar och uppföljningar av symtom och åtgärder förbättra vården för personer med demenssjukdom och bpsd? leds av Johannes Malm tillsammans med forskaren Ingemar Kåreholt. Andra forskare som ingår i projektet är Therese Bielsten, Elzana Odzakovic, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel. Samtliga är verksamma vid Jönköping university.
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Det finns ingen generell behandling för personer med demens som också har så kallade beteendemässiga och psykiska symptom, en kombination som förkortas bpsd. Det kan till exempel innebära att någon har vanföreställningar, sömnsvårigheter eller ångest. Symptomen förändras över tid och har oftast en negativ påverkan på dem som är sjuka, anhöriga och vårdpersonal.
Nu ska forskare vid Hälsohögskolan på Jönköping university undersöka om vårdpersonal med hjälp av en app kan förbättra vården för personer med bpsd. I appen registrerar vårdpersonal sociala aktiviteter som patienten deltar i samt deras kognitiva och fysiska aktiviteter.
– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt. Appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa hur personen med bpsd mår och vad hen gör. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med de olika symptomen, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet, i ett pressmeddelande.
Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Tanken är sedan att projektet utökas till att inkludera fler kommuner.
– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes Malm.
Fakta
Projektet
Relaterat
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
