Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Det finns ingen generell behandling för personer med demens som också har så kallade beteendemässiga och psykiska symptom, en kombination som förkortas bpsd. Det kan till exempel innebära att någon har vanföreställningar, sömnsvårigheter eller ångest. Symptomen förändras över tid och har oftast en negativ påverkan på dem som är sjuka, anhöriga och vårdpersonal.

Nu ska forskare vid Hälsohögskolan på Jönköping university undersöka om vårdpersonal med hjälp av en app kan förbättra vården för personer med bpsd. I appen registrerar vårdpersonal sociala aktiviteter som patienten deltar i samt deras kognitiva och fysiska aktiviteter.

– Vårdpersonal har i intervjuer uttryckt att det är svårt för dem att fånga upp allt. Appen ska hjälpa till att dokumentera och sammanställa hur personen med bpsd mår och vad hen gör. För att avgöra om en viss vårdåtgärd har effekt undersöker vi om dagliga uppföljningar i appen kan tydliggöra om just den vårdåtgärden har ett samband med de olika symptomen, säger Johannes Malm, doktorand och huvudforskare i projektet, i ett pressmeddelande.

Under våren 2023 pågår en pilotstudie i Jönköpings kommun för att se om appen behöver utvecklas ytterligare. Tanken är sedan att projektet utökas till att inkludera fler kommuner.

– Med bättre förståelse för vad individen mår väl av hoppas vi att vård- och omsorgspersonal får ett stöd som leder till att personer med demens ska få ett bättre liv, säger Johannes Malm.

Fakta
Projektet

Projektet, som kallas för Daily-bpsd – kan ett digitalt verktyg med tätare mätningar och uppföljningar av symtom och åtgärder förbättra vården för personer med demenssjukdom och bpsd? leds av Johannes Malm tillsammans med forskaren Ingemar Kåreholt. Andra forskare som ingår i projektet är Therese Bielsten, Elzana Odzakovic, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel. Samtliga är verksamma vid Jönköping university.

Relaterat

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.

Fler nyheter

Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.