Ända in i äldreomsorgen: Så ska forskningen nå fram

Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.

Äldreomsorgen behöver mer personal och högre kompetens, det har stått klart länge men blivit extra tydligt under coronapandemin, då omsorgsverksamheterna drabbats hårt. Nu har forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet och Campus Helsingborg, tillsammans med Helsingborgs kommun fått anslag för att arbeta med åtgärder som kan utveckla äldreomsorgen, bland annat genom forskning ute i verksamheterna.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, i en nyhetsartikel på Lunds universitets webbsajt.

I en debattartikel i Dagens medicin lyfter företrädare för de inblandande parterna fram tre viktiga punkter för framtidens samarbete mellan kommuner och akademi.

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen bör etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier bör etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård, på liknande sätt som gäller för regionsjukvården, borde utredas.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun.

I Helsingborg kommer man nu inleda ett samarbete mellan forskare, personal och ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen, samtidigt som man vill få med representanter för äldre medborgare och andra berörda aktörer. Målet är att kunna integrera utbildning, forskning och praktik, vilket kan skapa ny kunskap som sedan implementeras inom äldreomsorgens verksamheter.

Relaterat

Rapport från de gamlas land

90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Fler nyheter

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.