Ända in i äldreomsorgen: Så ska forskningen nå fram

Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.

Äldreomsorgen behöver mer personal och högre kompetens, det har stått klart länge men blivit extra tydligt under coronapandemin, då omsorgsverksamheterna drabbats hårt. Nu har forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet och Campus Helsingborg, tillsammans med Helsingborgs kommun fått anslag för att arbeta med åtgärder som kan utveckla äldreomsorgen, bland annat genom forskning ute i verksamheterna.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, i en nyhetsartikel på Lunds universitets webbsajt.

I en debattartikel i Dagens medicin lyfter företrädare för de inblandande parterna fram tre viktiga punkter för framtidens samarbete mellan kommuner och akademi.

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen bör etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier bör etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård, på liknande sätt som gäller för regionsjukvården, borde utredas.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun.

I Helsingborg kommer man nu inleda ett samarbete mellan forskare, personal och ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen, samtidigt som man vill få med representanter för äldre medborgare och andra berörda aktörer. Målet är att kunna integrera utbildning, forskning och praktik, vilket kan skapa ny kunskap som sedan implementeras inom äldreomsorgens verksamheter.

Relaterat

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.