Ända in i äldreomsorgen: Så ska forskningen nå fram

Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.

Äldreomsorgen behöver mer personal och högre kompetens, det har stått klart länge men blivit extra tydligt under coronapandemin, då omsorgsverksamheterna drabbats hårt. Nu har forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet och Campus Helsingborg, tillsammans med Helsingborgs kommun fått anslag för att arbeta med åtgärder som kan utveckla äldreomsorgen, bland annat genom forskning ute i verksamheterna.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, i en nyhetsartikel på Lunds universitets webbsajt.

I en debattartikel i Dagens medicin lyfter företrädare för de inblandande parterna fram tre viktiga punkter för framtidens samarbete mellan kommuner och akademi.

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen bör etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier bör etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård, på liknande sätt som gäller för regionsjukvården, borde utredas.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun.

I Helsingborg kommer man nu inleda ett samarbete mellan forskare, personal och ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen, samtidigt som man vill få med representanter för äldre medborgare och andra berörda aktörer. Målet är att kunna integrera utbildning, forskning och praktik, vilket kan skapa ny kunskap som sedan implementeras inom äldreomsorgens verksamheter.

Relaterat

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.