Ända in i äldreomsorgen: Så ska forskningen nå fram

Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.

Äldreomsorgen behöver mer personal och högre kompetens, det har stått klart länge men blivit extra tydligt under coronapandemin, då omsorgsverksamheterna drabbats hårt. Nu har forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet och Campus Helsingborg, tillsammans med Helsingborgs kommun fått anslag för att arbeta med åtgärder som kan utveckla äldreomsorgen, bland annat genom forskning ute i verksamheterna.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, i en nyhetsartikel på Lunds universitets webbsajt.

I en debattartikel i Dagens medicin lyfter företrädare för de inblandande parterna fram tre viktiga punkter för framtidens samarbete mellan kommuner och akademi.

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen bör etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier bör etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård, på liknande sätt som gäller för regionsjukvården, borde utredas.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun.

I Helsingborg kommer man nu inleda ett samarbete mellan forskare, personal och ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen, samtidigt som man vill få med representanter för äldre medborgare och andra berörda aktörer. Målet är att kunna integrera utbildning, forskning och praktik, vilket kan skapa ny kunskap som sedan implementeras inom äldreomsorgens verksamheter.

Relaterat

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.