Ända in i äldreomsorgen: Så ska forskningen nå fram

Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.

Äldreomsorgen behöver mer personal och högre kompetens, det har stått klart länge men blivit extra tydligt under coronapandemin, då omsorgsverksamheterna drabbats hårt. Nu har forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet och Campus Helsingborg, tillsammans med Helsingborgs kommun fått anslag för att arbeta med åtgärder som kan utveckla äldreomsorgen, bland annat genom forskning ute i verksamheterna.

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regioner och kommuner medverka vid finansiering, planering och genomförande av forskning. De har enligt lagen också ansvar för att samverka med universitet och högskolor. Trots detta efterfrågar kommunerna vanligen inte personal med högre akademisk utbildning i äldreomsorgen och forskning prioriteras inte, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, i en nyhetsartikel på Lunds universitets webbsajt.

I en debattartikel i Dagens medicin lyfter företrädare för de inblandande parterna fram tre viktiga punkter för framtidens samarbete mellan kommuner och akademi.

  • Kompetensutveckling för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom äldreomsorgen bör etableras som ett permanent och långsiktigt hållbart åtagande.
  • Tydliga karriärvägar för berörda yrkeskategorier bör etableras, med möjligheter för personal inom äldreomsorgen att genomföra studier på avancerad nivå och forskarnivå – som kommundoktorand.
  • Möjligheten att anställa disputerad personal i förenade anställningar mellan medicinska fakulteter och kommunal hälso- och sjukvård, på liknande sätt som gäller för regionsjukvården, borde utredas.

– Vår gemensamma ambition är att visa vägen för hur kommunal äldreomsorg och forskning kan gå hand i hand, med innovativa arbetssätt som kan spridas till andra kommuner i landet, säger Annika Andersson, omsorgsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborgs kommun.

I Helsingborg kommer man nu inleda ett samarbete mellan forskare, personal och ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen, samtidigt som man vill få med representanter för äldre medborgare och andra berörda aktörer. Målet är att kunna integrera utbildning, forskning och praktik, vilket kan skapa ny kunskap som sedan implementeras inom äldreomsorgens verksamheter.

Relaterat

Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Fler nyheter

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.