Socialdepartementet (2020). Fast omsorgskontakt i hemtjänsten SOU 2020:70.

Så ska hemtjänsten förbättras
– Vi har allt fler omsorgstagare med omfattande, sammansatta och komplexa behov. Det beror på att sjukhustiderna har kortats ner och att vårdmöjligheterna i hemmet har ökat, något som ställer högre krav på hemtjänsten, säger Barbro Westerholm (L) under en pressträff efter att hon lämnat över sin utredning om införandet av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar en omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Det är tecken på brister i personalkontinuitet, kompetens och samordning, skriver Barbro Westerholm i DN.
För att förbättra tryggheten föreslår Barbro Westerholm att det ska finnas ett krav på att alla som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Personen ska ha titeln undersköterska och vara en person som omsorgstagarna kan vända sig till, och koordinera vårdinsatser.
Att omsorgskontakten behöver vara en undersköterska är för att det ingår medicinska uppgifter i arbetet. Det kan handla om att göra bedömningar i olika omsorgssituationer, känna igen skiftningar i hälsotillståndet, hantera medicinska uppgifter på ett patientsäkert sätt och veta när andra yrkesgrupper behöver kopplas in.
– Att vara omsorgskontakt innebär att man strävar mot att ge en individanpassad omsorg, något som man behöver ha en viss kompetens, kunskap och förmåga till inlevelse för att klara av. Det är inget enkelt uppdrag, säger Barbro Westerholm.
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner för att kunna ställa om verksamheterna och anställa fler undersköterskor. Men de positiva effekterna av att införa en fast omsorgskontakt skulle enligt utredningen väga tyngre. Det kan till exempel handla om hälsoförbättringar hos omsorgstagare, anhöriga och personal.
Utredningen föreslår också att lagändringarna träder i kraft vid två tidpunkter. Förslaget om en fast vårdkontakt rekommenderas gälla från och med 1 januari 2022, medan planen att omsorgskontakterna ska vara undersköterskor ska verkställas 1 januari 2030. Allt för att verksamheterna ska hinna med omställningen.
Relaterat

Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…
Fler nyheter

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…

Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.