Socialdepartementet (2020). Fast omsorgskontakt i hemtjänsten SOU 2020:70.
Så ska hemtjänsten förbättras
– Vi har allt fler omsorgstagare med omfattande, sammansatta och komplexa behov. Det beror på att sjukhustiderna har kortats ner och att vårdmöjligheterna i hemmet har ökat, något som ställer högre krav på hemtjänsten, säger Barbro Westerholm (L) under en pressträff efter att hon lämnat över sin utredning om införandet av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar en omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Det är tecken på brister i personalkontinuitet, kompetens och samordning, skriver Barbro Westerholm i DN.
För att förbättra tryggheten föreslår Barbro Westerholm att det ska finnas ett krav på att alla som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Personen ska ha titeln undersköterska och vara en person som omsorgstagarna kan vända sig till, och koordinera vårdinsatser.
Att omsorgskontakten behöver vara en undersköterska är för att det ingår medicinska uppgifter i arbetet. Det kan handla om att göra bedömningar i olika omsorgssituationer, känna igen skiftningar i hälsotillståndet, hantera medicinska uppgifter på ett patientsäkert sätt och veta när andra yrkesgrupper behöver kopplas in.
– Att vara omsorgskontakt innebär att man strävar mot att ge en individanpassad omsorg, något som man behöver ha en viss kompetens, kunskap och förmåga till inlevelse för att klara av. Det är inget enkelt uppdrag, säger Barbro Westerholm.
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner för att kunna ställa om verksamheterna och anställa fler undersköterskor. Men de positiva effekterna av att införa en fast omsorgskontakt skulle enligt utredningen väga tyngre. Det kan till exempel handla om hälsoförbättringar hos omsorgstagare, anhöriga och personal.
Utredningen föreslår också att lagändringarna träder i kraft vid två tidpunkter. Förslaget om en fast vårdkontakt rekommenderas gälla från och med 1 januari 2022, medan planen att omsorgskontakterna ska vara undersköterskor ska verkställas 1 januari 2030. Allt för att verksamheterna ska hinna med omställningen.
Relaterat
God munhälsa kräver tid
Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till…
Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Rapport från de gamlas land
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av…
Fler nyheter
Social aktivitet ökar bland äldre
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…
Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…