Socialdepartementet (2020). Fast omsorgskontakt i hemtjänsten SOU 2020:70.
Så ska hemtjänsten förbättras
– Vi har allt fler omsorgstagare med omfattande, sammansatta och komplexa behov. Det beror på att sjukhustiderna har kortats ner och att vårdmöjligheterna i hemmet har ökat, något som ställer högre krav på hemtjänsten, säger Barbro Westerholm (L) under en pressträff efter att hon lämnat över sin utredning om införandet av en fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
I genomsnitt träffar en omsorgstagare 16 olika hemtjänstpersonal under en tvåveckorsperiod. Det är tecken på brister i personalkontinuitet, kompetens och samordning, skriver Barbro Westerholm i DN.
För att förbättra tryggheten föreslår Barbro Westerholm att det ska finnas ett krav på att alla som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Personen ska ha titeln undersköterska och vara en person som omsorgstagarna kan vända sig till, och koordinera vårdinsatser.
Att omsorgskontakten behöver vara en undersköterska är för att det ingår medicinska uppgifter i arbetet. Det kan handla om att göra bedömningar i olika omsorgssituationer, känna igen skiftningar i hälsotillståndet, hantera medicinska uppgifter på ett patientsäkert sätt och veta när andra yrkesgrupper behöver kopplas in.
– Att vara omsorgskontakt innebär att man strävar mot att ge en individanpassad omsorg, något som man behöver ha en viss kompetens, kunskap och förmåga till inlevelse för att klara av. Det är inget enkelt uppdrag, säger Barbro Westerholm.
Lagförslaget kommer att medföra kostnader för kommuner för att kunna ställa om verksamheterna och anställa fler undersköterskor. Men de positiva effekterna av att införa en fast omsorgskontakt skulle enligt utredningen väga tyngre. Det kan till exempel handla om hälsoförbättringar hos omsorgstagare, anhöriga och personal.
Utredningen föreslår också att lagändringarna träder i kraft vid två tidpunkter. Förslaget om en fast vårdkontakt rekommenderas gälla från och med 1 januari 2022, medan planen att omsorgskontakterna ska vara undersköterskor ska verkställas 1 januari 2030. Allt för att verksamheterna ska hinna med omställningen.
Relaterat
Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck
En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska…
Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…
Personalens arbete mer komplext än tidigare trott
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…
Fler nyheter
Raska promenader minskar risken för fetma och muskelförlust
Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och…
Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet
Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer…
Därför är högintensiv träning bra för äldre personer
Att fysisk träning är viktigt för hälsan, särskilt för äldre personer, är ingen nyhet. Korta, högintensiva träningspass för äldre kan vara mer effektivt…