Socialstyrelsen (2021). Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre.
Så stort är behovet av särskilt boende
Socialstyrelsen har kartlagt behov av och tillgång på särskilt boende för äldre. Nästan 30 procent av landets kommuner tror att bristen kommer att bestå om fem år.
Nu har Socialstyrelsen publicerat sin första rapport enligt ett regeringsuppdrag att beskriva behovet av och tillgången på särskilda boendeformer för äldre, inklusive biståndsbedömda trygghetsboenden. I rapporten Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre konstaterar man att den demografiska utvecklingen i stort innebär att behovet av vård och omsorg bör öka. Samtidigt saknas det i dag uppgifter på gruppnivå om de behov som besluten kring särskilt boende grundar sig på.
Enligt en enkät från Boverket uppger 74 kommuner att det tillkommer 5 300 bostäder för särskilt boende under 2020 och 2021. Samtidigt minskade andelen äldre i särskilt boende mellan 2010 och 2019 från 5,3 till fyra procent. 109 kommuner i landet ser en brist, och ett åttiotal uppger att behovet av särskilt boende inte kommer att vara täckt inom fem år.
I Socialstyrelsens uppdrag ingick att att ta reda på varför kommuner inte väljer att inrätta biståndsbedömt trygghetsboende. I Boverkets enkät svarade 220 kommuner att de inte hade några sådana planer för tillfället. 14 kommuner har inrättat boendeformen. Tolv kommuner har deltagit i Socialstyrelsens intervjustudie inför denna rapport, där de uppger att de inte sett så många praktiska problem med biståndsbedömt boende. Däremot finns det en låg efterfrågan, både från allmänhet och politiker, samtidigt som man är oroliga för att inte kunna verkställa besluten om efterfrågan skulle bli stor.
Läs rapporten
Relaterat
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Fler nyheter
Britta Svensson: ”Låt två 85-åringar leda Melodifestivalen”
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
