Marta Sousa-Ribeiro, Linda Persson, Magnus Sverke och Petra Lindfors (2022). Approaching retirement: A qualitative study of older nursing assistants’ experiences of work in residential care and late-career planning. Journal of aging studies.
Så upplever äldre omsorgspersonal sitt arbete
Stressande arbetsmiljö och tankar kring hälsan påverkar hur personal i äldreomsorgen planerar sitt arbetsliv inför pensionen. Samtidigt fungerar stödet från arbetskamrater som buffert mot jobbets krav, konstaterar en ny studie från Stockholms universitet.
I en ny studie från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskare genomfört intervjuer med åtta vårdbiträden i åldrarna 55 till 61 år om deras känslor och tankar inför att bli äldre och att fortsätta arbeta inom äldreomsorgen.
En farhåga, som de intervjuade hade, rörde möjligheten att kunna arbeta kvar i en stressig miljö med höga krav på psykosocialt engagemang. De tvivlade på om de skulle kunna fortsätta hålla det tempo som krävs. Ett exempel på svåra förutsättningar var tuffa scheman, speciellt med delade turer. Å andra sidan kunde de se att stödet från arbetskamrater, och att hjälpa varandra med arbetsuppgifter hjälpte till att lindra effekterna av stress. Relationer, både med arbetskamrater och brukare gav en känsla av tillhörighet.
Dessa något äldre vårdbiträden uttryckte också att de med åldern och åren i yrket hade med sig en erfarenhet som hjälper dem att göra ett bra jobb. Att de utför ett viktigt arbete var också, tillsammans med behovet av ekonomisk trygghet, ett viktigt skäl att fortsätta arbeta i äldreomsorgen. De var också öppna för att fortsätta hoppa in på timmar efter pensionen, inte minst just för känslan att utföra ett viktigt uppdrag.
Studiens författare föreslår flera möjligheter att förbättra arbetsförhållandena så att äldre omsorgsarbetare kan stanna längre i yrket. De konstaterar också att det är förbättringar som vore viktiga även för yngre personal.
Läs artikeln
Relaterat
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
