Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster.
Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel.
– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.
Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende.
De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner.
Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra.
Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020.
Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende.
Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.
Avhandlingen
Laura Corneliusson (2021). Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing. Umeå universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Laura Corneliusson m fl (2019). Residing in sheltered housing versus ageing in place: population characteristics, health status and social participation. Publicerad i Health & social care in the community.
II. Laura Corneliusson m fl (2020). Well‐being and thriving in sheltered housing versus ageing in place: Results from the U‐Age sheltered housing study. Publicerad i Journal of advanced nursing.
III. Laura Corneliusson m fl (2021). ‘100 metres to the liquor store and 300 meters to the cemetary’: individual, social, environmental and organizational facilitators and barriers to thriving in Swedish sheltered housing models. Publicerad i Ageing & society.
IV. Laura Corneliusson m fl (2021). Relocation patterns and predictors of relocation and mortality in Swedish sheltered housing and aging in place. Manuskript.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Det är inte enbart den totala mängden fysisk aktivitet, utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Det visar en internationell studie med svenska forskare som har undersökt hur dagliga korta promenader påverkar äldre personers hälsa.
Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från bland annat Göteborgs universitet och Jönköping university att musiksmaken blir smalare med åren.
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar forskning från Karolinska institutet.
