Trygghetsboenden är en relativt ny boendeform som ska erbjuda äldre personer ökade möjligheter till social samvaro och användbara utrymmen, men utan hälso- och sjukvårdstjänster.
Laura Corneliusson, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat äldre personer som bor på trygghetsboenden utifrån deras hälsa, välbefinnande och trivsel.
– Resultaten visar att det finns faktorer som främjar trivseln i trygghetsboenden trots sämre hälsa, säger hon i ett pressmeddelande.
Intervjuer med boende visade att det fanns en önskan om vårdrelaterat stöd. Anledningen är att de boende inte bara hade lägre fysisk funktion och mer nedstämdhet utan också att de i genomsnitt hade fler hemtjänsttimmar, jämfört med äldre i ordinärt boende. Andelen som hade hemtjänst var också högre bland äldre på trygghetsboende.
De positiva faktorerna med att bo på trygghetsboende var bland annat att de äldre kände att de hade autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik. Trivseln ökade också tack vare möjligheten till aktiviteter tillsammans med andra och tillgång till platser för sociala interaktioner.
Det som kunde påverka trivseln var bland annat ouppfyllda förväntningar, oro för grannarnas hälsa och hög hyra.
Avhandlingen bygger på registerdata samt två datainsamlingar som utfördes 2016–2017 respektive 2019–2020.
Datainsamlingen 2016–2017 bestod av enkäter som skickades ut till cirka 3 800 äldre personer, där hälften bodde på trygghetsboende och resterande i ordinärt boende.
Den andra datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer på fem trygghetsboenden. Totalt deltog 38 personer i sju gruppintervjuer.
Avhandlingen
Laura Corneliusson (2021). Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing. Umeå universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Laura Corneliusson m fl (2019). Residing in sheltered housing versus ageing in place: population characteristics, health status and social participation. Publicerad i Health & social care in the community.
II. Laura Corneliusson m fl (2020). Well‐being and thriving in sheltered housing versus ageing in place: Results from the U‐Age sheltered housing study. Publicerad i Journal of advanced nursing.
III. Laura Corneliusson m fl (2021). ‘100 metres to the liquor store and 300 meters to the cemetary’: individual, social, environmental and organizational facilitators and barriers to thriving in Swedish sheltered housing models. Publicerad i Ageing & society.
IV. Laura Corneliusson m fl (2021). Relocation patterns and predictors of relocation and mortality in Swedish sheltered housing and aging in place. Manuskript.
Hbtq-personer med demenssjukdomar är osynliga i policys och i omsorgens vardag, visar en ny studie. Demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar för queera liv att bli synliga och erkända.
Regnbågskaféer ger möjlighet till reflektion över död och sorg för hbtq+-personer. I en studie som följer deltagare märks oro för framtiden – men också många kreativa lösningar och idéer.
Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.
Det finns tecken på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, visar forskning från Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier från brukare. Det visar studier från Umeå universitet.
Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med digital ovana, som till exempel äldre personer. Det visar en studie från Jönköping university.
