SBU ger svar om trygg hemgång

SBU har fått frågan om det vetenskapliga underlaget kring trygg hemgång. I en rapport svarar man att stödet är svagt.

Återigen har SBU:s upplysningstjänst, dit vem som helst kan vända sig och fråga om det vetenskapliga stödet i ett ämne, gjort en litteratursökning med äldrefokus. Denna gång är det en utredare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som ställt frågan Vilken sammanställd forskning finns om effekter av en intensiv hemtjänstinsats (Trygg hemgång) vid utskrivning från slutenvård?

I sitt svar konstaterar SBU att trygg hemgång är en svensk företeelse där personer som skrivits ut från slutenvård får extra omsorgstid i hemmet under en begränsad period och som finns i ungefär hälften av landets kommuner. I sin sökning hittade SBU två systematiska forskningsöversikter som var relevanta för ämnet och av tillräckligt hög kvalitet. Dessa två beskrev insatser som åtminstone skulle kunna liknas vid trygg hemgång. På grund av det knappa underlaget listar de också åtta primärstudier i ämnet.

Slutsatsen från forskningsöversikterna blir att det finns ett svagt vetenskapligt underlag kring Tryggt mottagande. Studierna mäter också främst mått kring återinläggning och funktion, men inte brukarnas upplevelse av trygghet.

I sin rapport ger SBU också några lästips, bland annat i form av tre rapporter om trygg hemgång i Ronneby, mottagningsteamet i Landskrona, och utredning i hemmet i Örebro. De har också hittat två vetenskapliga artiklar om svenska förhållanden, om de äldres och vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av den här typen av insatser.

Läs rapporten

Relaterat

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…