SBU ger svar om trygg hemgång

SBU har fått frågan om det vetenskapliga underlaget kring trygg hemgång. I en rapport svarar man att stödet är svagt.

Återigen har SBU:s upplysningstjänst, dit vem som helst kan vända sig och fråga om det vetenskapliga stödet i ett ämne, gjort en litteratursökning med äldrefokus. Denna gång är det en utredare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som ställt frågan Vilken sammanställd forskning finns om effekter av en intensiv hemtjänstinsats (Trygg hemgång) vid utskrivning från slutenvård?

I sitt svar konstaterar SBU att trygg hemgång är en svensk företeelse där personer som skrivits ut från slutenvård får extra omsorgstid i hemmet under en begränsad period och som finns i ungefär hälften av landets kommuner. I sin sökning hittade SBU två systematiska forskningsöversikter som var relevanta för ämnet och av tillräckligt hög kvalitet. Dessa två beskrev insatser som åtminstone skulle kunna liknas vid trygg hemgång. På grund av det knappa underlaget listar de också åtta primärstudier i ämnet.

Slutsatsen från forskningsöversikterna blir att det finns ett svagt vetenskapligt underlag kring Tryggt mottagande. Studierna mäter också främst mått kring återinläggning och funktion, men inte brukarnas upplevelse av trygghet.

I sin rapport ger SBU också några lästips, bland annat i form av tre rapporter om trygg hemgång i Ronneby, mottagningsteamet i Landskrona, och utredning i hemmet i Örebro. De har också hittat två vetenskapliga artiklar om svenska förhållanden, om de äldres och vårdpersonalens upplevelser och erfarenheter av den här typen av insatser.

Läs rapporten

Relaterat

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.

Fler nyheter

Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.