Foto: Mostphotos/Puwadol Jaturawutthichai

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.

Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.

– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.

Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Årets stipendiater:

  • Cecilia Mörman, Karolinska institutet –  Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
  • Darko Sarovic, Göteborgs universitet –  Hyperscanning vid autism.
  • Granit Kastrati, Karolinska institutet –  Directionality in the flow of information in children and adolescents.
  • Jenny Larsson, Umeå universitet – Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång.
  • Letian Zhang, Stockholms universitet –  Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling.
  • Markus Fahlström, Uppsala universitet –  Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation.
  • Mattias Andréasson, Karolinska institutet – Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
  • Tomas Wikner, Umeå universitet – 4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom.
  • Wenjing Kang, Karolinska institutet – Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs.
  • Xin Li, Karolinska institutet –  Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande.

Relaterat

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Fler nyheter

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…