Foto: Mostphotos/Puwadol Jaturawutthichai

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.

Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.

– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.

Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Årets stipendiater:

  • Cecilia Mörman, Karolinska institutet –  Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
  • Darko Sarovic, Göteborgs universitet –  Hyperscanning vid autism.
  • Granit Kastrati, Karolinska institutet –  Directionality in the flow of information in children and adolescents.
  • Jenny Larsson, Umeå universitet – Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång.
  • Letian Zhang, Stockholms universitet –  Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling.
  • Markus Fahlström, Uppsala universitet –  Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation.
  • Mattias Andréasson, Karolinska institutet – Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
  • Tomas Wikner, Umeå universitet – 4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom.
  • Wenjing Kang, Karolinska institutet – Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs.
  • Xin Li, Karolinska institutet –  Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande.

Relaterat

Porträttbild på Enikö Szurkos

Tills döden skiljer oss åt

Varför är det viktigt att prata om döden när den ibland är väldigt långt bort? Chefredaktör Enikö Szurkos bjuder in till reflektion om…

Mellan vardag och vetenskap

Åsa Hedberg Rundgren, direktör för Stiftelsen Äldrecentrum, reflekterar över hur den vardagliga kontakten och närheten till äldre personer förändras när man är äldreforskare.…

Äldre kvinna ligger i sängen och blundar hårt

Skillnader i äldres psykiska hälsa

De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…