Foto: Mostphotos/Puwadol Jaturawutthichai

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.

Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.

– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.

Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Årets stipendiater:

  • Cecilia Mörman, Karolinska institutet –  Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
  • Darko Sarovic, Göteborgs universitet –  Hyperscanning vid autism.
  • Granit Kastrati, Karolinska institutet –  Directionality in the flow of information in children and adolescents.
  • Jenny Larsson, Umeå universitet – Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång.
  • Letian Zhang, Stockholms universitet –  Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling.
  • Markus Fahlström, Uppsala universitet –  Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation.
  • Mattias Andréasson, Karolinska institutet – Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
  • Tomas Wikner, Umeå universitet – 4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom.
  • Wenjing Kang, Karolinska institutet – Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs.
  • Xin Li, Karolinska institutet –  Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande.

Relaterat

»Låt oss få måltider i bamba«

Låt äldre personer äta i skolmatsalen för flera vinster, för både barnen och de äldre själva. Det skriver Evy Warholm i Göteborg.

Livet före döden

Att prata om döden är högst personligt och inte alla vill göra det. Åsa Hedberg Rundgren har upplevt båda sidor av myntet och…

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…