Foto: Mostphotos/Puwadol Jaturawutthichai

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.

Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.

– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.

Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Årets stipendiater:

  • Cecilia Mörman, Karolinska institutet –  Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
  • Darko Sarovic, Göteborgs universitet –  Hyperscanning vid autism.
  • Granit Kastrati, Karolinska institutet –  Directionality in the flow of information in children and adolescents.
  • Jenny Larsson, Umeå universitet – Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång.
  • Letian Zhang, Stockholms universitet –  Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling.
  • Markus Fahlström, Uppsala universitet –  Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation.
  • Mattias Andréasson, Karolinska institutet – Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
  • Tomas Wikner, Umeå universitet – 4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom.
  • Wenjing Kang, Karolinska institutet – Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs.
  • Xin Li, Karolinska institutet –  Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande.

Relaterat

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…

”Framtidens äldreforskning behöver rustas”

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans. Det skriver tre äldreforskare vid Aging research center på…

Fler nyheter

Äldre kvinnor klättrar på rutschkana

Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer

Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.