Foto: Mostphotos/Puwadol Jaturawutthichai

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.

Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.

Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.

– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.

Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Årets stipendiater:

  • Cecilia Mörman, Karolinska institutet –  Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.
  • Darko Sarovic, Göteborgs universitet –  Hyperscanning vid autism.
  • Granit Kastrati, Karolinska institutet –  Directionality in the flow of information in children and adolescents.
  • Jenny Larsson, Umeå universitet – Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång.
  • Letian Zhang, Stockholms universitet –  Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling.
  • Markus Fahlström, Uppsala universitet –  Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation.
  • Mattias Andréasson, Karolinska institutet – Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.
  • Tomas Wikner, Umeå universitet – 4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom.
  • Wenjing Kang, Karolinska institutet – Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs.
  • Xin Li, Karolinska institutet –  Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande.

Relaterat

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…

Fler nyheter

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.