Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.
– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.
Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.
– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.
Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.
– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.
Årets stipendiater:
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.