Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen har tagit doktorsexamen inom neurovetenskap. Summan uppgår till 300 000 kronor per år i två års tid.
– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten ska kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskapliga forskning, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, i ett pressmeddelande.
Årets stipendiater arbetar med projekt om bland annat Alzheimers sjukdom, autism och hjärntumörer. Mattias Andréasson vid Karolinska institutet är en av årets stipendiater. Hans forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, som är en grupp neurodegenrativa sjukdomar som liknar parkinson.
– I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudprover, vill vi studera om nervtrådar kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling, säger Mattias Andréasson i ett pressmeddelande.
Hans förhoppning är att arbetet ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom, respektive atypisk parkinsonism.
– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.
Årets stipendiater:
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…