Kroppslig omvårdnad kan även innebära att någon hjälper till där den egna förmågan inte är tillräcklig. Foto: Pixabay

Självbestämmande viktigt för välmåendet

För de som bor på vård- och omsorgsboenden är självbestämmande över kroppen viktigt för välbefinnandet och hälsan vid livets slut. Det visar en ny avhandling vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, som också funnit att förtroendet för personalen är en avgörande faktor för att omvårdnaden inte ska innebära ett lidande.

Omvårdnad som utförs på ett sätt som gör ont, går för fort eller utan visat intresse för den äldre som person kan leda till ett lidande i vardagen för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Den kan också leda till att en äldre person känner sig objektifierad.

– Om kroppen däremot blir bemött som en helhet, där kropp och själ bemöts som integrerade med varandra och där livsberättelsen kan beaktas, då kan assisterad kroppslig omvårdnad leda till välbefinnande. Den kan till och med vara en njutning, om den ges av personal man känner förtroende för, någon man upplever sig ha en god relation till och kan skoja med, säger den nydisputerade Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Men kroppslig omvårdnad handlar inte bara om att tvätta sig eller ta på sig kläder, utan kan också vara att någon hjälper till att vattna blommor. Det kan alltså ses som en förlängning av den egna kroppen när förmågan inte räcker till. Äldres upplevelse av kroppslig omvårdnad verkar pendla mellan en känsla av njutning, när självbestämmande utövas, och att vara fängslad när tillvaron är hårt reglerad av arbetsrutiner, säger Bodil Holmberg.

– Då det är den sista tiden i de äldres liv som ofta medför palliativa behov, menar jag att man behöver ha en öppenhet för döden. Kanske genom att ha ett brytpunktssamtal redan vid inflyttningen. På så sätt kan man tidigt veta vad den äldre ser som viktigt för att kunna anpassa omvårdnaden i livets slut.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Fler nyheter

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…