Skillnader i äldres psykiska hälsa

En stor majoritet, cirka 80–90 procent, av äldre personer upplever själva att de mår psykiskt bra, enligt en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten. Samtidigt finns det grupper i befolkningen som rapporterar att de har psykiska besvär.

Andelen äldre personer som uppger att de har svåra problem med ängslan, oro och ångest är högre bland kvinnor än män. Bland kvinnor över 85 år rör det sig om sju procent jämfört med tre procent bland männen. Personer som är utlandsfödda, har ekonomiska svårigheter och de som har någon långvarig sjukdom anger oftare svåra besvär, jämfört med andra. Suicidtalen är högst bland äldre män, särskilt i åldern 85 år och uppåt.

– Det här är skillnader som vi måste vara uppmärksamma på och behöver förstå orsakerna till, så att samhället kan rikta rätt insatser till de grupper som är mest utsatta, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Kartläggningen har också inkluderat vad äldre personer själva upplever att de behöver för att må bra. Resultaten visar att det är viktigt för äldre personer att känna sig inkluderade, ha inflytande över sin vardag och kunna delta i meningsfulla aktiviteter för att må bra psykiskt. Folkhälsomyndigheten pekar på fem områden där samhället kan bidra till att förbättra äldres psykiska mående:

• Fler och mer tillgängliga mötesplatser där äldre kan träffas och delta i aktiviteter
• Stötta digital delaktighet och motverka åldersdiskriminering
• Mer kunskap om psykisk hälsa bland äldre, närstående och yrkesverksamma
• Tillgänglig samhällsservice, fler anpassade boendemiljöer och möjligheter till utevistelse samt natur
• Lättillgängligt stöd och information om kontaktvägar till vården.

– Att åldras ska inte behöva betyda att den psykiska hälsan försämras. Alla måste ha en möjlighet att vara delaktiga utifrån sin egen förmåga. Vi ser att samhället behöver kraftsamla, lyssna på äldre personers egna erfarenheter och önskemål, och i samverkan skapa bättre förutsättningar för äldre att må bra, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

Kartläggningen bygger på enkätsvar, registeruppgifter och intervjuer med drygt 1 100 personer från 65 år och uppåt.