Caroline Fischl. Foto: Géza Fischl
– Inte minst i dessa corona-tider kan dator och smart mobiltelefon vara mycket värdefulla för att bryta isolering och för olika former av service, men många äldre behöver stöd att ta sig över den tröskel det innebär att komma igång, säger nydisputerade Caroline Fischl, som är legitimerad arbetsterapeut i Filippinerna och Sverige samt har masterexamen i ergonomi och magisterexamen i arbetsterapi.
I sin avhandling har hon följt sammanlagt 46 personer i ålder 66 till 95 år i norra Sverige. Studierna genomfördes före den nuvarande coronapandemin. Många äldre upplevde att både de sociala nätverken och den samhällsservice de kan ta del av minskar – särskilt på landsbygden – och att den digitala tekniken delvis kan kompensera för det.
Genomgående välkomnade studiedeltagarna den digitala tekniken i sig. Men de upplevde också olika svårigheter att nyttja den. Därför studerade Caroline Fischl hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas. Stödet innefattar olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpassa visuella inställningar på den digitala enheten och skapa instruktionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser.
Det gick även att se att en avgörande faktor för att den äldre ska använda digital teknik är att den känns relevant i den egna tillvaron. Relevans handlar enligt Caroline Fischl inte bara om att en äldre person ska känna sig intresserad av eller nyfiken på digital teknik, utan om teknikens användbarhet i överensstämmelse med personens mål, behov och värderingar. Att uppleva att man har val och kan utöva kontroll över sig själv och miljön är också viktig för att äldre ska kunna engagera sig mer frekvent i de aktiviteterna.
– Att hjälpa äldre att hitta relevans för digital teknik och att uppleva val och kontroll är en del av de skräddarsydda stöden, säger Caroline Fischl.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
