Caroline Fischl. Foto: Géza Fischl
– Inte minst i dessa corona-tider kan dator och smart mobiltelefon vara mycket värdefulla för att bryta isolering och för olika former av service, men många äldre behöver stöd att ta sig över den tröskel det innebär att komma igång, säger nydisputerade Caroline Fischl, som är legitimerad arbetsterapeut i Filippinerna och Sverige samt har masterexamen i ergonomi och magisterexamen i arbetsterapi.
I sin avhandling har hon följt sammanlagt 46 personer i ålder 66 till 95 år i norra Sverige. Studierna genomfördes före den nuvarande coronapandemin. Många äldre upplevde att både de sociala nätverken och den samhällsservice de kan ta del av minskar – särskilt på landsbygden – och att den digitala tekniken delvis kan kompensera för det.
Genomgående välkomnade studiedeltagarna den digitala tekniken i sig. Men de upplevde också olika svårigheter att nyttja den. Därför studerade Caroline Fischl hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas. Stödet innefattar olika individualiserade interventionsstrategier, såsom att anpassa visuella inställningar på den digitala enheten och skapa instruktionsmaterial baserat på äldres behov och preferenser.
Det gick även att se att en avgörande faktor för att den äldre ska använda digital teknik är att den känns relevant i den egna tillvaron. Relevans handlar enligt Caroline Fischl inte bara om att en äldre person ska känna sig intresserad av eller nyfiken på digital teknik, utan om teknikens användbarhet i överensstämmelse med personens mål, behov och värderingar. Att uppleva att man har val och kan utöva kontroll över sig själv och miljön är också viktig för att äldre ska kunna engagera sig mer frekvent i de aktiviteterna.
– Att hjälpa äldre att hitta relevans för digital teknik och att uppleva val och kontroll är en del av de skräddarsydda stöden, säger Caroline Fischl.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
