Tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har startat ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Bakgrunden är problemen att finansiera den växande välfärden, då en allt äldre befolkning skapar större behov av vård och omsorg.
– Vi kommer att fördjupa oss i hur vården och äldreomsorgen kan organiseras och finansieras på ett ändamålsenligt sätt och analysera vilken betydelse coronapandemin får för sektorn på kort och lång sikt, säger projektets forskningsledare Gabriella Chirico Willstedt i ett pressmeddelande.
Projektet ska pågå i tre år med målet att publicera ett tiotal rapporter, där den första planeras komma ut i höst och handla om regionala skillnader i vård- och läkemedelskonsumtion. Nästa delprojekt handlar om hur vården kan styras för att skapa bäst nytta för patienterna.
SNS har också knutit en referensgrupp till sitt nya projekt. Där ingår en rad av de stora bolagen i vård- och omsorgssektorn, tillsammans med företrädare för regioner, kommuner, myndigheter och fackförbund.
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
