Tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har startat ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Bakgrunden är problemen att finansiera den växande välfärden, då en allt äldre befolkning skapar större behov av vård och omsorg.
– Vi kommer att fördjupa oss i hur vården och äldreomsorgen kan organiseras och finansieras på ett ändamålsenligt sätt och analysera vilken betydelse coronapandemin får för sektorn på kort och lång sikt, säger projektets forskningsledare Gabriella Chirico Willstedt i ett pressmeddelande.
Projektet ska pågå i tre år med målet att publicera ett tiotal rapporter, där den första planeras komma ut i höst och handla om regionala skillnader i vård- och läkemedelskonsumtion. Nästa delprojekt handlar om hur vården kan styras för att skapa bäst nytta för patienterna.
SNS har också knutit en referensgrupp till sitt nya projekt. Där ingår en rad av de stora bolagen i vård- och omsorgssektorn, tillsammans med företrädare för regioner, kommuner, myndigheter och fackförbund.
I snitt kastar äldreboenden 114 gram mat per lunchportion förra året, vilket är en betydande ökning från två år innan. Det är en allvarlig trend eftersom undernäring bland äldre personer är vanligt, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på en av de sista, mest stormiga etapperna.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
