Tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har startat ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Bakgrunden är problemen att finansiera den växande välfärden, då en allt äldre befolkning skapar större behov av vård och omsorg.
– Vi kommer att fördjupa oss i hur vården och äldreomsorgen kan organiseras och finansieras på ett ändamålsenligt sätt och analysera vilken betydelse coronapandemin får för sektorn på kort och lång sikt, säger projektets forskningsledare Gabriella Chirico Willstedt i ett pressmeddelande.
Projektet ska pågå i tre år med målet att publicera ett tiotal rapporter, där den första planeras komma ut i höst och handla om regionala skillnader i vård- och läkemedelskonsumtion. Nästa delprojekt handlar om hur vården kan styras för att skapa bäst nytta för patienterna.
SNS har också knutit en referensgrupp till sitt nya projekt. Där ingår en rad av de stora bolagen i vård- och omsorgssektorn, tillsammans med företrädare för regioner, kommuner, myndigheter och fackförbund.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
