Social distansering kan öka självmorden

Rekommendationerna för social distansering spås öka risken för självmord och självskador efter coronakrisen. Särskilt utsatt är gruppen äldre där över hälften redan innan pandemin rapporterade en hög grad av ensamhet. Nu föreslår forskare att man använder begreppet fysisk distansering istället för social distansering för att motverka ensamhet.

Varje år tar cirka 1 500 personer sina liv i Sverige. Tidigare forskning visar att antalet självmord minskar under en kris, till exempel en naturkatastrof, men ökar efter att krisen har gått över. Med coronavirusets framfart förväntas samma trend, framför allt på grund av den sociala isoleringen, skriver Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.

Över hälften av Sveriges äldre rapporterade redan innan coronapandemin att de ofta eller då och då kände sig ensamma. Det behövs därför särskilda ansträngningar för att minska ensamheten hos äldre som i dag får sina kontakter i vardagen förminskade. NASP råder att man kontaktar personer som kan ha det svårt via exempelvis telefon, sms eller sociala medier.

”Hör av dig regelbundet för att fråga hur personen mår och hur dennes dag har varit för att visa att du finns som stöd. Var inte rädd att fråga om personen har tankar om självmord. Personer med självmordstankar upplever det oftast som en lättnad att få prata om dessa känslor med någon som visar att den är villig att lyssna och prata om ämnet”, lyder rådet.

Dessutom kan man fundera över sitt språkbruk och använda begreppet fysisk distansering istället för social distansering. Det skriver forskarna Danuta Wasserman, Rutger van der Gaag och Jan Wise från den etiska kommittén vid European psychiatric association, i ett brev publicerat i tidskriften Science. Enligt dem skulle begreppet fysisk distansering vara tydligare eftersom tanken är att förhindra att viruset sprids i samhället. Social distansering kan däremot lätt tolkas som att man blir socialt bortstött och utesluten.

”Det finns många grupper som har en stor sårbarhet för coronaviruset, i synnerhet de äldre. Dessa grupper är extremt känsliga för vilket språkbruk som används liksom attityder och resurser”, skriver forskarna.

NASP:s artikel om självmord och självskada finns att läsa på centrumets webbplats tillsammans med brevet från forskarna.

Relaterat

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Personalens arbete mer komplext än tidigare trott

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.

Äldre kvinna sitter på sängkant med gångbord framför sig

Allt fler söker stöd när behoven redan är stora

Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.

Fler nyheter

Äldre man tittar på massor av tabletter som ligger på bordet

Forskare lyfter ny strategi för färre läkemedel

I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.

Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön

För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter av måltidsmiljön på särskilt boende.

Dessa insatser hindrar kariesutveckling hos äldre

Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska institutet.