Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Varje år tar cirka 1 500 personer sina liv i Sverige. Tidigare forskning visar att antalet självmord minskar under en kris, till exempel en naturkatastrof, men ökar efter att krisen har gått över. Med coronavirusets framfart förväntas samma trend, framför allt på grund av den sociala isoleringen, skriver Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP.
Över hälften av Sveriges äldre rapporterade redan innan coronapandemin att de ofta eller då och då kände sig ensamma. Det behövs därför särskilda ansträngningar för att minska ensamheten hos äldre som i dag får sina kontakter i vardagen förminskade. NASP råder att man kontaktar personer som kan ha det svårt via exempelvis telefon, sms eller sociala medier.
”Hör av dig regelbundet för att fråga hur personen mår och hur dennes dag har varit för att visa att du finns som stöd. Var inte rädd att fråga om personen har tankar om självmord. Personer med självmordstankar upplever det oftast som en lättnad att få prata om dessa känslor med någon som visar att den är villig att lyssna och prata om ämnet”, lyder rådet.
Dessutom kan man fundera över sitt språkbruk och använda begreppet fysisk distansering istället för social distansering. Det skriver forskarna Danuta Wasserman, Rutger van der Gaag och Jan Wise från den etiska kommittén vid European psychiatric association, i ett brev publicerat i tidskriften Science. Enligt dem skulle begreppet fysisk distansering vara tydligare eftersom tanken är att förhindra att viruset sprids i samhället. Social distansering kan däremot lätt tolkas som att man blir socialt bortstött och utesluten.
”Det finns många grupper som har en stor sårbarhet för coronaviruset, i synnerhet de äldre. Dessa grupper är extremt känsliga för vilket språkbruk som används liksom attityder och resurser”, skriver forskarna.
NASP:s artikel om självmord och självskada finns att läsa på centrumets webbplats tillsammans med brevet från forskarna.
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.