Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Personer som har en inkomst över genomsnittet 32 procents lägre risk att dö efter en stroke jämfört med de med låg inkomst. Även hög utbildning har stor betydelse för att överleva en stroke, risken är 26 procents lägre. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som också ger en bild av stora skillnader i strokeöverlevnad kopplat till socioekonomi.

– Antalet personer som drabbas av stroke i Europa beräknas öka och behovet av effektiva insatser är därför viktigare än någonsin. Riktade strategier är avgörande, politiker måste skräddarsy lagstiftning och ta hänsyn till specifika omständigheter och behov i olika delar av samhället, medan vården bör överväga att identifiera patienter med högre risk för dödlig utgång vid stroke, säger professor Katharina Stibrant Sunnerhagen i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Studien bygger på registerdata om 6 901 strokepatienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som forskarna analyserat. Syftet med studien är att undersöka påverkan på strokeöverlevnad av det som kallas sociala bestämningsfaktorer för hälsa. Dessa faktorer tittade forskarna särskilt på: bostadsområde, födelseland, utbildning och inkomst. Som ogynnsam faktor räknades att bo i ett område som polisen klassat som utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område, att vara född utanför Sverige, eller Europa, ha kort utbildning och låg inkomst.

Den genomsnittliga åldern för patienterna var 72.6 år som kom från särskilt utsatt områden och utgjordes av 698 personer, för övriga  6 203 patienter var medelåldern 74,2 år.  Om patienten hade en ogynnsam faktor var risken för dödlig utgång efter stroke 18 procent högre, och vid sammanlagt två till fyra ogynsamma faktorer 24 procent högre, jämfört med vid inga ogynsamma faktorer.

– Det här visar på en verklighet där en individs socioekonomiska situation kan vara en fråga om liv eller död i samband med stroke, särskilt när flera ogynnsamma faktorer spelar in, konstaterar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Forskarna kunde även påvisa ett samband mellan ökad risk för död efter stroke och ytterligare riskfaktorer som fysisk inaktivitet, diabetes, alkoholmissbruk och förmaksflimmer. Det framkom också tydliga könsskillnader när patienternas egenskaper studerades.