Socioekonomiska skillnader mellan äldre sjukvårdstagare

Inkomstnivå och ålder påverkar vilken typ och hur mycket sjukvård äldre personer tar del av. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Jämlikhet inom sjukvården är en grundsten inom det svenska samhället. Därför är det viktigt att undersöka om det finns några socioekonomiska skillnader mellan äldre vårdtagare, tycker doktoranden Megan Doheny vid Karolinska institutionen som har skrivit en avhandling om just detta.

I en av delstudierna undersökte hon vilka äldre personer som sökte sig till akutvården och hur ofta de gjorde det under år 2014. Där visade det sig att äldre män i åldrarna 65–79 och kvinnor 80 år eller äldre, samt som hade låg inkomst och bodde ensamma eller i särskilt boende var de som gjorde flest besök.

Däremot visar en annan delstudie att äldre personer med högre inkomst stod för merparten av kostnaderna för sjukhusvistelser under det sista året i livet. Det som framför allt driver utgifterna är att dessa äldre har högre sjuklighet och gör allt fler besök på akutmottagningar.

”Högre ålder och fler månader på särskilt boende var knutet till lägre slutenvårdskostnader”, står det i avhandlingen.

Läs avhandling i sin helhet

Avhandlingen

Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden. Karolinska institutet.

Delstudier i avhandlingen

I. Megan Doheny m fl (2019). Socio-demographic differences in the frequent use of emergency department care by older persons: A population-based study in Stockholm county. Publicerad i Bmc health services research.

II. Megan Doheny m fl (2020). Impact of integrated care on trends in the rate of emergency department visits among older persons in Stockholm county: An interrupted time series analysis. Publicerad i Bmj open.

III. Megan Doheny m fl (2021). Socio-demographic differences in polypharmacy and potentially inappropriate drug use among older people with different care needs and in care settings in Stockholm, Sweden. Publicerad i Scandinavian journal of public health.

IV. Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: A population-based study in Stockholm county. Manuskript.

Relaterat

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Fler nyheter

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.