Socioekonomiska skillnader mellan äldre sjukvårdstagare

Inkomstnivå och ålder påverkar vilken typ och hur mycket sjukvård äldre personer tar del av. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Jämlikhet inom sjukvården är en grundsten inom det svenska samhället. Därför är det viktigt att undersöka om det finns några socioekonomiska skillnader mellan äldre vårdtagare, tycker doktoranden Megan Doheny vid Karolinska institutionen som har skrivit en avhandling om just detta.

I en av delstudierna undersökte hon vilka äldre personer som sökte sig till akutvården och hur ofta de gjorde det under år 2014. Där visade det sig att äldre män i åldrarna 65–79 och kvinnor 80 år eller äldre, samt som hade låg inkomst och bodde ensamma eller i särskilt boende var de som gjorde flest besök.

Däremot visar en annan delstudie att äldre personer med högre inkomst stod för merparten av kostnaderna för sjukhusvistelser under det sista året i livet. Det som framför allt driver utgifterna är att dessa äldre har högre sjuklighet och gör allt fler besök på akutmottagningar.

”Högre ålder och fler månader på särskilt boende var knutet till lägre slutenvårdskostnader”, står det i avhandlingen.

Läs avhandling i sin helhet

Avhandlingen

Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden. Karolinska institutet.

Delstudier i avhandlingen

I. Megan Doheny m fl (2019). Socio-demographic differences in the frequent use of emergency department care by older persons: A population-based study in Stockholm county. Publicerad i Bmc health services research.

II. Megan Doheny m fl (2020). Impact of integrated care on trends in the rate of emergency department visits among older persons in Stockholm county: An interrupted time series analysis. Publicerad i Bmj open.

III. Megan Doheny m fl (2021). Socio-demographic differences in polypharmacy and potentially inappropriate drug use among older people with different care needs and in care settings in Stockholm, Sweden. Publicerad i Scandinavian journal of public health.

IV. Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: A population-based study in Stockholm county. Manuskript.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…