SoS: Åtgärda vården för de mest sjuka äldre

Det är minst lika vanligt idag som för tio år sedan att sköra och multisjuka äldre som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt en kort tid därefter. Socialstyrelsen pekar i en ny rapport ut insatser för att förbättra vården av de mest sjuka äldre, bland att rutiner som möjliggör läkarbedömningar i hemmet alla dagar och tider.

Socialstyrelsen följer sedan lång tid hur vanligt det är att en patient som vårdats på sjukhus oplanerat skrivs in på nytt inom 30 dagar. En ny undersökning visar att omfattningen av sådana återinskrivningar förändrats mycket lite de senaste tio åren. Under 2019 följdes 28 procent av sjukhusvistelserna i gruppen mest sjuka äldre av en återinskrivning. Andelen var 25 procent 2010. 18 procent av återinskrivningarna skedde redan inom tre dagar och i 38 procent av fallen kom patienten tillbaka inom en vecka.

– Upprepade sjukhusvistelser kan vara mycket påfrestande för en skör, multisjuk person. En återinskrivning kan vara ett tecken på att behandlingen på sjukhuset inte gett tillräcklig effekt, eller att primärvårdens och socialtjänstens mottagande, samarbete och uppföljning efter utskrivning inte har fungerat på bästa sätt. Vi ser att det behövs fler insatser för förbättra vården, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen ser behov av att hemsjukvården har rutiner för att i tid behandla sjukdomar och tillstånd i den äldres hem, innan de förvärras och kräver sjukhusvård. Det finns också behov av rutiner som möjliggör läkarbedömningar i hemmet dygnet runt alla dagar i veckan. Myndigheten anser att hemtjänsten behöver involveras mer i det riskförebyggande arbetet, för att i ett tidigt skede uppmärksamma om en person visar tecken på att försämras.

– Att återinskrivningar av de mest sjuka äldre fortfarande är lika vanliga aktualiserar behovet av att stärka den nära vården, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen.

I undersökningen har Socialstyrelsen intervjuat tio regioner om hur de arbetar för att förebygga återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre. Några exempel på insatser är mobila team, hemgångsteam och särskilda samordnare som planerar, koordinerar och följer upp vården och omsorgen efter äldre patienters utskrivning från sjukhus.

LÄS RAPPORTEN

Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.

Relaterat

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Fler nyheter

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre asiatisk kvinna sitter ensam i trädgård

Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt

Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.