SoS: Åtgärda vården för de mest sjuka äldre

Det är minst lika vanligt idag som för tio år sedan att sköra och multisjuka äldre som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt en kort tid därefter. Socialstyrelsen pekar i en ny rapport ut insatser för att förbättra vården av de mest sjuka äldre, bland att rutiner som möjliggör läkarbedömningar i hemmet alla dagar och tider.

Socialstyrelsen följer sedan lång tid hur vanligt det är att en patient som vårdats på sjukhus oplanerat skrivs in på nytt inom 30 dagar. En ny undersökning visar att omfattningen av sådana återinskrivningar förändrats mycket lite de senaste tio åren. Under 2019 följdes 28 procent av sjukhusvistelserna i gruppen mest sjuka äldre av en återinskrivning. Andelen var 25 procent 2010. 18 procent av återinskrivningarna skedde redan inom tre dagar och i 38 procent av fallen kom patienten tillbaka inom en vecka.

– Upprepade sjukhusvistelser kan vara mycket påfrestande för en skör, multisjuk person. En återinskrivning kan vara ett tecken på att behandlingen på sjukhuset inte gett tillräcklig effekt, eller att primärvårdens och socialtjänstens mottagande, samarbete och uppföljning efter utskrivning inte har fungerat på bästa sätt. Vi ser att det behövs fler insatser för förbättra vården, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen ser behov av att hemsjukvården har rutiner för att i tid behandla sjukdomar och tillstånd i den äldres hem, innan de förvärras och kräver sjukhusvård. Det finns också behov av rutiner som möjliggör läkarbedömningar i hemmet dygnet runt alla dagar i veckan. Myndigheten anser att hemtjänsten behöver involveras mer i det riskförebyggande arbetet, för att i ett tidigt skede uppmärksamma om en person visar tecken på att försämras.

– Att återinskrivningar av de mest sjuka äldre fortfarande är lika vanliga aktualiserar behovet av att stärka den nära vården, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen.

I undersökningen har Socialstyrelsen intervjuat tio regioner om hur de arbetar för att förebygga återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre. Några exempel på insatser är mobila team, hemgångsteam och särskilda samordnare som planerar, koordinerar och följer upp vården och omsorgen efter äldre patienters utskrivning från sjukhus.

LÄS RAPPORTEN

Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.

Relaterat

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Fler nyheter

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.