Åldern då Sveriges invånare i medeltal tar ut sin pension har sjunkit sedan 2004, men gör nu ett jättehopp uppåt.
Medelpensioneringsåldern landade på 65 år för år 2020. Det är en nivå som Sverige inte sett sedan 2004. Sedan dess har åldern för uttag av den allmänna pensionen sjunkit successivt fram till 2016. Och ökningen jämfört med 2019 var stor, ungefär fem månader.
– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
2020 höjdes alltså den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 61 år till 62 år. Samtidigt höjdes LAS-åldern i många kollektivavtal, vilket innebär den ålder en person har rätt att stanna på sin arbetsplats.
I de siffror som Pensionsmyndigheten har för första kvartalet 2021 kan man dessutom se att medelpensioneringsåldern tycks fortsätta stiga.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
