Åldern då Sveriges invånare i medeltal tar ut sin pension har sjunkit sedan 2004, men gör nu ett jättehopp uppåt.
Medelpensioneringsåldern landade på 65 år för år 2020. Det är en nivå som Sverige inte sett sedan 2004. Sedan dess har åldern för uttag av den allmänna pensionen sjunkit successivt fram till 2016. Och ökningen jämfört med 2019 var stor, ungefär fem månader.
– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
2020 höjdes alltså den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 61 år till 62 år. Samtidigt höjdes LAS-åldern i många kollektivavtal, vilket innebär den ålder en person har rätt att stanna på sin arbetsplats.
I de siffror som Pensionsmyndigheten har för första kvartalet 2021 kan man dessutom se att medelpensioneringsåldern tycks fortsätta stiga.
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för goda exempel.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
