Stor ökning av pensioneringsåldern

Den ålder då vi går i pension ökade med fem månader i medeltal mellan 2019 och 2020. Den stora förklaringen är förändringar i regelverket.
Diagram över medelepensioneringsåldern sedan 2004

Åldern då Sveriges invånare i medeltal tar ut sin pension har sjunkit sedan 2004, men gör nu ett jättehopp uppåt.

Medelpensioneringsåldern landade på 65 år för år 2020. Det är en nivå som Sverige inte sett sedan 2004. Sedan dess har åldern för uttag av den allmänna pensionen sjunkit successivt fram till 2016. Och ökningen jämfört med 2019 var stor, ungefär fem månader.

– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

2020 höjdes alltså den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 61 år till 62 år. Samtidigt höjdes LAS-åldern i många kollektivavtal, vilket innebär den ålder en person har rätt att stanna på sin arbetsplats.

I de siffror som Pensionsmyndigheten har för första kvartalet 2021 kan man dessutom se att medelpensioneringsåldern tycks fortsätta stiga.

Relaterat

Låt etiken spela roll

Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.