Åldern då Sveriges invånare i medeltal tar ut sin pension har sjunkit sedan 2004, men gör nu ett jättehopp uppåt.
Medelpensioneringsåldern landade på 65 år för år 2020. Det är en nivå som Sverige inte sett sedan 2004. Sedan dess har åldern för uttag av den allmänna pensionen sjunkit successivt fram till 2016. Och ökningen jämfört med 2019 var stor, ungefär fem månader.
– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
2020 höjdes alltså den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 61 år till 62 år. Samtidigt höjdes LAS-åldern i många kollektivavtal, vilket innebär den ålder en person har rätt att stanna på sin arbetsplats.
I de siffror som Pensionsmyndigheten har för första kvartalet 2021 kan man dessutom se att medelpensioneringsåldern tycks fortsätta stiga.
Visste du att det är vanligare att vara egen företagare än anställd vid 73 års ålder? Lyssna till vårt samtal om att vara äldre och företagare med forskarna Elisabeth Sundin och Elisabet Cedersund, båda professorer vid Linköpings universitet som studerat…
Krav på statlig styrning när ingen tar ansvar efterfrågas av forskare i en ny rapport från SNS. Att äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar beror till stor del på personalbrist.
Fallolyckorna förväntas öka. Statistik i Europa visar att dödsfall och år med funktionedsättning på grund av fall, stadigt har ökat sedan 90-talet. Att befolkningen blir allt äldre bidrar starkt till att stödja prognosen om att fallolyckorna kommer att bli fler.…
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
