En avhandling från Luleås tekniska universitet visar att det finns mycket att förbättra gällande den samordnade vårdplaneringen. Foto: Unsplash (arkivbild)

Stora brister vid utskrivning från sjukhus

Processen med att skriva ut äldre patienter från sjukhus har visat sig ha stora brister. Det handlar om bristande dokumentation, svårigheter att ta del av utskrivningsplanerna och dålig personcentrering.

– Det är personen som ska vara i centrum. Jag såg i mina studier att det finns mycket att förbättra i arbetet med den samordnade vårdplaneringen, säger Ingela Jobe, doktor i omvårdnad vid Luleås tekniska universitet, som nyligen skrivit en avhandling om ämnet.

I sin avhandling har hon intervjuat äldre personer som skrivits ut från sjukhus, deras närstående, personal från hälso- och sjukvården och kommuner. Hon har också observerat samordnade vårdplaneringsmöten och tagit del av de dokumenterade planerna.

Det hon fann var att de äldre patienterna oftast lämnades utanför diskussioner när mötena ägde rum, ingen av de äldre som deltog i studierna kunde få tillgång till sina planer via 1177 Vårdguiden eftersom de inte hade dator eller bank-id och dokumentationen var bristande.

– Det saknades viktiga delar. Det verkar råda en förvirring om hur de olika delarna i planen ska dokumenteras och det verkar också svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter, säger Ingela Jobe.

Bara i en tredjedel av de samordnade vårdplanerna gick det att hitta spår av personcentrering, något som pekar på maktojämlikhet mellan personen och de närstående gentemot personalen, enligt henne. Ett hinder verkar vara att det inte finns någon etablerad definition av vad personcentrering är.

För att åtgärda problemet med utskrivningarna behövs ett annorlunda etiskt förhållningssätt med patienten i centrum, tycker Ingela Jobe.

– Den äldre personens och de närståendes perspektiv måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.

Fakta
SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Syftet med en samordnad individuell plan, även kallad Sip, är att det inte ska bli ett glapp mellan sjukhusvård och den fortsatta vården och rehabiliteringen i hemmet. Arbetet ska vara personcentrerat och utgå från patienternas behov och resurser. Arbetet är reglerat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…