Syftet med en samordnad individuell plan, även kallad Sip, är att det inte ska bli ett glapp mellan sjukhusvård och den fortsatta vården och rehabiliteringen i hemmet. Arbetet ska vara personcentrerat och utgå från patienternas behov och resurser. Arbetet är reglerat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Stora brister vid utskrivning från sjukhus
– Det är personen som ska vara i centrum. Jag såg i mina studier att det finns mycket att förbättra i arbetet med den samordnade vårdplaneringen, säger Ingela Jobe, doktor i omvårdnad vid Luleås tekniska universitet, som nyligen skrivit en avhandling om ämnet.
I sin avhandling har hon intervjuat äldre personer som skrivits ut från sjukhus, deras närstående, personal från hälso- och sjukvården och kommuner. Hon har också observerat samordnade vårdplaneringsmöten och tagit del av de dokumenterade planerna.
Det hon fann var att de äldre patienterna oftast lämnades utanför diskussioner när mötena ägde rum, ingen av de äldre som deltog i studierna kunde få tillgång till sina planer via 1177 Vårdguiden eftersom de inte hade dator eller bank-id och dokumentationen var bristande.
– Det saknades viktiga delar. Det verkar råda en förvirring om hur de olika delarna i planen ska dokumenteras och det verkar också svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter, säger Ingela Jobe.
Bara i en tredjedel av de samordnade vårdplanerna gick det att hitta spår av personcentrering, något som pekar på maktojämlikhet mellan personen och de närstående gentemot personalen, enligt henne. Ett hinder verkar vara att det inte finns någon etablerad definition av vad personcentrering är.
För att åtgärda problemet med utskrivningarna behövs ett annorlunda etiskt förhållningssätt med patienten i centrum, tycker Ingela Jobe.
– Den äldre personens och de närståendes perspektiv måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.
Luleås tekniska universitet (2020). “A chain is only as strong as its weakest link”: collaborative care planning as a person-centred practice.
Relaterat
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…