Syftet med en samordnad individuell plan, även kallad Sip, är att det inte ska bli ett glapp mellan sjukhusvård och den fortsatta vården och rehabiliteringen i hemmet. Arbetet ska vara personcentrerat och utgå från patienternas behov och resurser. Arbetet är reglerat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Stora brister vid utskrivning från sjukhus
– Det är personen som ska vara i centrum. Jag såg i mina studier att det finns mycket att förbättra i arbetet med den samordnade vårdplaneringen, säger Ingela Jobe, doktor i omvårdnad vid Luleås tekniska universitet, som nyligen skrivit en avhandling om ämnet.
I sin avhandling har hon intervjuat äldre personer som skrivits ut från sjukhus, deras närstående, personal från hälso- och sjukvården och kommuner. Hon har också observerat samordnade vårdplaneringsmöten och tagit del av de dokumenterade planerna.
Det hon fann var att de äldre patienterna oftast lämnades utanför diskussioner när mötena ägde rum, ingen av de äldre som deltog i studierna kunde få tillgång till sina planer via 1177 Vårdguiden eftersom de inte hade dator eller bank-id och dokumentationen var bristande.
– Det saknades viktiga delar. Det verkar råda en förvirring om hur de olika delarna i planen ska dokumenteras och det verkar också svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter, säger Ingela Jobe.
Bara i en tredjedel av de samordnade vårdplanerna gick det att hitta spår av personcentrering, något som pekar på maktojämlikhet mellan personen och de närstående gentemot personalen, enligt henne. Ett hinder verkar vara att det inte finns någon etablerad definition av vad personcentrering är.
För att åtgärda problemet med utskrivningarna behövs ett annorlunda etiskt förhållningssätt med patienten i centrum, tycker Ingela Jobe.
– Den äldre personens och de närståendes perspektiv måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.
Luleås tekniska universitet (2020). “A chain is only as strong as its weakest link”: collaborative care planning as a person-centred practice.
Relaterat
Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling…
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg…
Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen
Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport…
Fler nyheter
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar…
Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre
Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt…
Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum
Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också…