Syftet med en samordnad individuell plan, även kallad Sip, är att det inte ska bli ett glapp mellan sjukhusvård och den fortsatta vården och rehabiliteringen i hemmet. Arbetet ska vara personcentrerat och utgå från patienternas behov och resurser. Arbetet är reglerat i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Stora brister vid utskrivning från sjukhus
– Det är personen som ska vara i centrum. Jag såg i mina studier att det finns mycket att förbättra i arbetet med den samordnade vårdplaneringen, säger Ingela Jobe, doktor i omvårdnad vid Luleås tekniska universitet, som nyligen skrivit en avhandling om ämnet.
I sin avhandling har hon intervjuat äldre personer som skrivits ut från sjukhus, deras närstående, personal från hälso- och sjukvården och kommuner. Hon har också observerat samordnade vårdplaneringsmöten och tagit del av de dokumenterade planerna.
Det hon fann var att de äldre patienterna oftast lämnades utanför diskussioner när mötena ägde rum, ingen av de äldre som deltog i studierna kunde få tillgång till sina planer via 1177 Vårdguiden eftersom de inte hade dator eller bank-id och dokumentationen var bristande.
– Det saknades viktiga delar. Det verkar råda en förvirring om hur de olika delarna i planen ska dokumenteras och det verkar också svårt att skilja på mål, delmål och aktiviteter, säger Ingela Jobe.
Bara i en tredjedel av de samordnade vårdplanerna gick det att hitta spår av personcentrering, något som pekar på maktojämlikhet mellan personen och de närstående gentemot personalen, enligt henne. Ett hinder verkar vara att det inte finns någon etablerad definition av vad personcentrering är.
För att åtgärda problemet med utskrivningarna behövs ett annorlunda etiskt förhållningssätt med patienten i centrum, tycker Ingela Jobe.
– Den äldre personens och de närståendes perspektiv måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.
Luleås tekniska universitet (2020). “A chain is only as strong as its weakest link”: collaborative care planning as a person-centred practice.
Relaterat
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.