Stora kunskapsluckor om äldre med adhd

I en artikel i Läkartidningen sammanfattar forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet kunskapsläget kring äldre och adhd. Slutsatsen blir att det finns mycket kvar att göra.

Stödet för vuxna med adhd blir allt bättre, inte minst när det gäller utredning och diagnos. Forskningen går också framåt, men det finns fortfarande få studier på personer i åldern över 50 år. I en artikel i Läkartidningen har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu gjort en sammanställning av litteraturen om adhd hos äldre vuxna, med fokus på hur vanligt det är, samsjuklighet och funktionsnivå i vardagen, underliggande neuropsykologiska brister, diagnosticering och behandling.

Uppskattningarna av antalet personer över 50 år med adhd varierar stort, något som beror på hur man mäter. De studier som mäter symptom hos befolkningen gör en uppskattning på drygt två procent, medan antalet med diagnos bara är 0,2 procent. Andra studier visar att äldre personer med adhd oftare lider av ensamhet och oftare skiljer sig från sin partner. Fler säger sig också ha lägre självkänsla och livskvalitet, samtidigt som fler lider av hjärt-kärlsjukdom och kronisk lungsjukdom. Det finns också samsjuklighet med exempelvis ångest och depression.

Det saknas i stort studier på äldre vuxna med adhd och funktioner som arbetsminne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planeringsförmåga och emotionsreglering. En svensk studie har sett att personer över 60 år med adhd skiljer sig från andra i samma ålder när det gäller arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. De hade dock bättre värden för impulskontroll och kognitiv flexibilitet än yngre personer med samma diagnos.

Det finns stora problem att ställa diagnos, på grund av kriterier i diagnossystemet DSM-5, som rör symptom i barndomen. Dessutom sammanfaller många av de kognitiva svårigheterna med tecken på demenssjukdom, vilket gör det extra viktigt att ta in personens sjukdomshistoria i en utredning. Viss samsjuklighet är också liknande, exempelvis depression, ångest och sömnsvårigheter.

Ännu ett område med få studier är behandling av adhd hos äldre vuxna. I översiktsartikel rekommenderar kunskap om diagnosen, läkemedel, stödgrupper och kognitiv beteendeterapi, vilket är samma rekommendation som för yngre personer. Några fallstudier tyder på att centralstimulerande läkemedel har god effekt även på äldre personer. Det saknas dock dosangivelser och kartläggningar av biverkningar för äldre.

Författarna sammanfattar sin artikel med att konstatera att man oftast lever med adhd hela livet. Mycket få av alla äldre med adhd har fått en diagnos, vilket skapar problem för dem själva, inte minst om de behöver göra en demensutredning. Författarna poängterar också att många äldre personer som levt sitt liv med adhd har anpassat sina liv efter sina styrkor och svagheter, vilket kan göra diagnosen lättare att hantera högre upp i åldrarna.

Läs artikeln

Lisa B Thorell, Taina Lehtonen och Lotta Borg Skoglund (2022). Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling. Läkartidningen.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.

Porträttbild på Margda Waern

Att sätta ord på självmordstankar

Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett forskningsprojekt om äldre och suicid.

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.