Lisa B Thorell, Taina Lehtonen och Lotta Borg Skoglund (2022). Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling. Läkartidningen.
Stora kunskapsluckor om äldre med adhd
I en artikel i Läkartidningen sammanfattar forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet kunskapsläget kring äldre och adhd. Slutsatsen blir att det finns mycket kvar att göra.
Stödet för vuxna med adhd blir allt bättre, inte minst när det gäller utredning och diagnos. Forskningen går också framåt, men det finns fortfarande få studier på personer i åldern över 50 år. I en artikel i Läkartidningen har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu gjort en sammanställning av litteraturen om adhd hos äldre vuxna, med fokus på hur vanligt det är, samsjuklighet och funktionsnivå i vardagen, underliggande neuropsykologiska brister, diagnosticering och behandling.
Uppskattningarna av antalet personer över 50 år med adhd varierar stort, något som beror på hur man mäter. De studier som mäter symptom hos befolkningen gör en uppskattning på drygt två procent, medan antalet med diagnos bara är 0,2 procent. Andra studier visar att äldre personer med adhd oftare lider av ensamhet och oftare skiljer sig från sin partner. Fler säger sig också ha lägre självkänsla och livskvalitet, samtidigt som fler lider av hjärt-kärlsjukdom och kronisk lungsjukdom. Det finns också samsjuklighet med exempelvis ångest och depression.
Det saknas i stort studier på äldre vuxna med adhd och funktioner som arbetsminne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planeringsförmåga och emotionsreglering. En svensk studie har sett att personer över 60 år med adhd skiljer sig från andra i samma ålder när det gäller arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. De hade dock bättre värden för impulskontroll och kognitiv flexibilitet än yngre personer med samma diagnos.
Det finns stora problem att ställa diagnos, på grund av kriterier i diagnossystemet DSM-5, som rör symptom i barndomen. Dessutom sammanfaller många av de kognitiva svårigheterna med tecken på demenssjukdom, vilket gör det extra viktigt att ta in personens sjukdomshistoria i en utredning. Viss samsjuklighet är också liknande, exempelvis depression, ångest och sömnsvårigheter.
Ännu ett område med få studier är behandling av adhd hos äldre vuxna. I översiktsartikel rekommenderar kunskap om diagnosen, läkemedel, stödgrupper och kognitiv beteendeterapi, vilket är samma rekommendation som för yngre personer. Några fallstudier tyder på att centralstimulerande läkemedel har god effekt även på äldre personer. Det saknas dock dosangivelser och kartläggningar av biverkningar för äldre.
Författarna sammanfattar sin artikel med att konstatera att man oftast lever med adhd hela livet. Mycket få av alla äldre med adhd har fått en diagnos, vilket skapar problem för dem själva, inte minst om de behöver göra en demensutredning. Författarna poängterar också att många äldre personer som levt sitt liv med adhd har anpassat sina liv efter sina styrkor och svagheter, vilket kan göra diagnosen lättare att hantera högre upp i åldrarna.
Läs artikeln
Relaterat
Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Fler nyheter
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Starka känslor kring att få hemtjänst första gången
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
