Stort värde i äldres lärande

Livslångt lärande blir mer och mer aktuellt i takt med att vi lever, och förväntas arbeta, längre. Men äldre personer ser många fler värden i utbildning än bara nya kunskaper och förmågor. Det visar Magnus Schoultz vid Örebro universitet i sin nya avhandling.
Porträttbild Magnus Shoultz.

Magnus Schoultz.

Med sin avhandling Seniorers lärande – Intrinsikala värden som hälsoresurs riktar Magnus Schoultz, nybliven doktor vid forskarskolan Successful ageing på Örebro universitet, fokus på de inneboende värdena i äldre personers lärande. I en av sina tre delstudier har han gjort intervjuer med Senioruniversitets deltagare.

– De betonar framför allt intrinsikala värden i utbildningen, egenvärdet. Det är så att utbildningen är viktig i sig själv, säger Magnus Schoultz i en intervju med Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, ENCELL, vid Jönköping university.

Det innebär att kursdeltagare ofta ser det största värdet i lärprocessen och att delta, snarare än att få nytta av nya kunskaper. I intervjuerna framträder fyra typer av egenvärde: emotionellt, socialt, existentiellt och intellektuellt. Värdet ligger i sådant som att träffas, lära känna varandra, reflektera över livet och livets slut.

– De här egenvärdena som seniorer upplever i sina kurser, de kan också förstås som hälsoresurser. Vi kommer att möta olika saker som människor genom livet, men det handlar om vad vi har för resurser att kunna möta dessa. Utbildning kan hjälpa till att stärka de här resurserna, säger Magnus Schoultz och poängterar att det är en annan syn på utbildning än den mer instrumentella, som samhället annars ofta har.

I sitt avhandlingsarbete har Magnus Schoultz även genomfört en litteraturstudie om relationen mellan lärande och hälsa för seniorer inom organiserad och institutionaliserad utbildning. Dessutom har han gjort en intervjustudie med seniorutbildningens lärare för att analysera deras didaktiska val.

Läs avhandlingen

Magnus Schoultz (2023). Seniorers lärande: Intrinsikala värden som hälsoresurs. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Delarbeten

Magnus Schoultz, Johan Öhman och Mikael Quennerstedt (2020). A review of research on the relationship between learning and health for older adults. International journal of lifelong education.

Magnus Schoultz, Johan Öhman och Mikael Quennerstedt (2022). Experiences of intrinsic values in education for older adults: insights from a Swedish senior university. European journal for research on the education and learning of adults.

Magnus Schoultz. Teachers’ reflective practices in older adult non-formal education. Manuskript.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.

Porträttbild på Margda Waern

Att sätta ord på självmordstankar

Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett forskningsprojekt om äldre och suicid.

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.