Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Användningen av välfärdsteknik så som gps-larm, digitala planeringsverktyg och kameror har ökat kraftigt de senaste åren inom bland annat äldreomsorgen. Nyligen släpptes en rapport som visar att tillgången till digitala verktyg och arbetssätt i överlag har ökat i landets kommuner, men att fördelningen är ojämlik.
Nu ska Socialstyrelsen ta fram en strategi för välfärdsteknik i samarbete med forskare från tio universitet, tio andra myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I ett första steg ska aktörerna träffas för att föra dialoger om aktuell forskning, identifiera kunskapsluckor och diskutera vilken annan typ av stöd som kan hjälpa.
– Välfärdsteknik är ett viktigt medel för att uppnå god och säker vård och omsorg. Kunskap utvecklas ständigt och därför är det viktigt att ha dialog med landets främsta forskare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi behöver i större utsträckning följa upp utifrån det perspektiv som handlar om den digitala teknikens effekt på god och säker vård och omsorg. Även om vi lyckas göra vården och socialtjänsten mer tillgänglig når vi inte alltid de med störst behov. Vi behöver också arbeta för att uppnå digital delaktighet och minska utanförskapet.
En av de forskare som deltar i utformningen av strategin är Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
– Införandet av hälso- och välfärdsteknik är komplext. Vår forskning visar bland annat att sex av tio kommuner har uttryckt att de behöver stöd för bättre användning av välfärdsteknik på ett evidensbaserat sätt. Kommuner har svårt att göra detta på egen hand och behöver stöd nationellt och från forskare, säger hon.
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.