Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Strategi för välfärdsteknik på gång
Välfärdsteknik behöver bli tillgänglig för fler och bli mer inkluderande. För att stödja utvecklingen kommer Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges främsta forskare inom området att ta fram en strategi för välfärdsteknik.
Användningen av välfärdsteknik så som gps-larm, digitala planeringsverktyg och kameror har ökat kraftigt de senaste åren inom bland annat äldreomsorgen. Nyligen släpptes en rapport som visar att tillgången till digitala verktyg och arbetssätt i överlag har ökat i landets kommuner, men att fördelningen är ojämlik.
Nu ska Socialstyrelsen ta fram en strategi för välfärdsteknik i samarbete med forskare från tio universitet, tio andra myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I ett första steg ska aktörerna träffas för att föra dialoger om aktuell forskning, identifiera kunskapsluckor och diskutera vilken annan typ av stöd som kan hjälpa.
– Välfärdsteknik är ett viktigt medel för att uppnå god och säker vård och omsorg. Kunskap utvecklas ständigt och därför är det viktigt att ha dialog med landets främsta forskare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi behöver i större utsträckning följa upp utifrån det perspektiv som handlar om den digitala teknikens effekt på god och säker vård och omsorg. Även om vi lyckas göra vården och socialtjänsten mer tillgänglig når vi inte alltid de med störst behov. Vi behöver också arbeta för att uppnå digital delaktighet och minska utanförskapet.
En av de forskare som deltar i utformningen av strategin är Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
– Införandet av hälso- och välfärdsteknik är komplext. Vår forskning visar bland annat att sex av tio kommuner har uttryckt att de behöver stöd för bättre användning av välfärdsteknik på ett evidensbaserat sätt. Kommuner har svårt att göra detta på egen hand och behöver stöd nationellt och från forskare, säger hon.
Relaterat
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks i en ny kunskapsöversikt.
Fler nyheter
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
