Användningen av välfärdsteknik så som gps-larm, digitala planeringsverktyg och kameror har ökat kraftigt de senaste åren inom bland annat äldreomsorgen. Nyligen släpptes en rapport som visar att tillgången till digitala verktyg och arbetssätt i överlag har ökat i landets kommuner, men att fördelningen är ojämlik.
Nu ska Socialstyrelsen ta fram en strategi för välfärdsteknik i samarbete med forskare från tio universitet, tio andra myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR. I ett första steg ska aktörerna träffas för att föra dialoger om aktuell forskning, identifiera kunskapsluckor och diskutera vilken annan typ av stöd som kan hjälpa.
– Välfärdsteknik är ett viktigt medel för att uppnå god och säker vård och omsorg. Kunskap utvecklas ständigt och därför är det viktigt att ha dialog med landets främsta forskare, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Vi behöver i större utsträckning följa upp utifrån det perspektiv som handlar om den digitala teknikens effekt på god och säker vård och omsorg. Även om vi lyckas göra vården och socialtjänsten mer tillgänglig når vi inte alltid de med störst behov. Vi behöver också arbeta för att uppnå digital delaktighet och minska utanförskapet.
En av de forskare som deltar i utformningen av strategin är Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens universitet.
– Införandet av hälso- och välfärdsteknik är komplext. Vår forskning visar bland annat att sex av tio kommuner har uttryckt att de behöver stöd för bättre användning av välfärdsteknik på ett evidensbaserat sätt. Kommuner har svårt att göra detta på egen hand och behöver stöd nationellt och från forskare, säger hon.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
