Personal hjälper äldre kvinna ur sängen
Foto: Mostphotos

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstpersonal

Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier från brukare. Det visar studier från Umeå universitet.

Att ha personal som arbetar i hemmet hos olika brukare innebär stora utmaningar i arbetsmiljön för arbetsgivare inom hemtjänsten. Möjligheterna att förbättra arbetsmiljön för personalen begränsas av att man inte äger själva arbetsplatsen, och att förändringar måste ske med brukarens samtycke.

Redan före coronapandemin rapporterade hemtjänstpersonalen omfattande problem med arbetsmiljön hos brukarna, problem som har ökat ytterligare sedan dess. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

– Med den här forskningen kan vi identifiera områden där verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Problemen handlade exempelvis om ergonomiska problem med dåliga sängar – något som 29 procent av hemtjänstpersonalen angav var problematiskt innan pandemin och 37 procent under pandemin. 40 procent före respektive 50 procent under pandemin uppgav svårigheter med små toaletter.

Vissa rapporterade att de också haft problem med trakasserier från brukare och besvär med anhöriga. Dessa var dock mindre vanliga än de fysiska arbetsmiljöproblemen.

Brister i tillgången till och användningen av skyddsutrustning kan vara en förklaring till att personalen upplevde att svårigheterna förvärrades under pandemin. Skyddsutrustningen och risken för smitta försvårade också kommunikationen med brukarna.

– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten, där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen, fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot, med större smittspridning, var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematiskt, säger Fredrik Norström.

Fakta
Om studien

Resultaten från studien bygger på tvärsnittsstudier där kommunal hemtjänst i regionerna Västernorrland, Västerbotten och Jämtland-Härjedalen ingick. Studierna genomfördes både före och under coronapandemin, år 2017 respektive 2021.

2 000 hemtjänstmedarbetare svarade på en enkät där de fick ange hur vanligt tio potentiella problem vid besök var. Under pandemin fick de även svara på frågor om skyddsutrustning.

Läs den vetenskapliga artikeln

Fredrik Norström, Karin Bölenius, Klas-Göran Sahlén, Magnus Zingmark och Anita Pettersson-Strömbäck (2025). In-home work environment for home care workers in northern Sweden before and during the covid-19 pandemic. Publicerad i BMC health services research.

Relaterat

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Äldre kvinnor mediterar

Så kan mindfulness främja äldres hälsa

Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…

Porträttbild på Miia Kivipelto

Effektiv modell tar nästa kliv

För ett decennium sedan visade ­pro­f­essor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.