Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Förra året var det drygt 230 000 personer 65 år och äldre som fick stöd och insatser från socialtjänsten. Nu publicerar Socialstyrelsen den årliga rapporten om tillståndet inom vård och omsorg för äldre, som också innehåller en sju år lång uppföljning av dessa insatser som äldre får.

Resultaten visar att det första stödet som de allra flesta får är ett trygghetslarm. Det är totalt 65 000 personer över 65 år som får larmet, och två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd senare.

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som har hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sju år efter att ha fått ett trygghetslarm var det vanligast att personerna också hade hemtjänstinsatser. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst var 15 månader och 21 månader för flytt till särskilt boende. Kartläggningen visar att väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre ökade till 64 dagar.

Rapporten visar också att användningen av läkemedel bland äldre personer ökat över tid. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna.

Dessutom råder det stora regionala skillnader inom flera områden i omsorgen och vården äldre får. Ett exempel är införandet av välfärdsteknik där det finns skillnader i vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt använd. Ett annat exempel är tandvården där patienter i glesbygd får i genomsnitt vänta minst 27 månader och att sköra äldre som har beviljats hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent.

Läs rapporten

Relaterat

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Fler nyheter

Äldre par promenerar utomhus

Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan

Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga…

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…