Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Förra året var det drygt 230 000 personer 65 år och äldre som fick stöd och insatser från socialtjänsten. Nu publicerar Socialstyrelsen den årliga rapporten om tillståndet inom vård och omsorg för äldre, som också innehåller en sju år lång uppföljning av dessa insatser som äldre får.

Resultaten visar att det första stödet som de allra flesta får är ett trygghetslarm. Det är totalt 65 000 personer över 65 år som får larmet, och två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd senare.

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som har hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sju år efter att ha fått ett trygghetslarm var det vanligast att personerna också hade hemtjänstinsatser. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst var 15 månader och 21 månader för flytt till särskilt boende. Kartläggningen visar att väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre ökade till 64 dagar.

Rapporten visar också att användningen av läkemedel bland äldre personer ökat över tid. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna.

Dessutom råder det stora regionala skillnader inom flera områden i omsorgen och vården äldre får. Ett exempel är införandet av välfärdsteknik där det finns skillnader i vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt använd. Ett annat exempel är tandvården där patienter i glesbygd får i genomsnitt vänta minst 27 månader och att sköra äldre som har beviljats hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent.

Läs rapporten

Relaterat

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det…

Fler nyheter

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…