Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Förra året var det drygt 230 000 personer 65 år och äldre som fick stöd och insatser från socialtjänsten. Nu publicerar Socialstyrelsen den årliga rapporten om tillståndet inom vård och omsorg för äldre, som också innehåller en sju år lång uppföljning av dessa insatser som äldre får.

Resultaten visar att det första stödet som de allra flesta får är ett trygghetslarm. Det är totalt 65 000 personer över 65 år som får larmet, och två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd senare.

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som har hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sju år efter att ha fått ett trygghetslarm var det vanligast att personerna också hade hemtjänstinsatser. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst var 15 månader och 21 månader för flytt till särskilt boende. Kartläggningen visar att väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre ökade till 64 dagar.

Rapporten visar också att användningen av läkemedel bland äldre personer ökat över tid. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna.

Dessutom råder det stora regionala skillnader inom flera områden i omsorgen och vården äldre får. Ett exempel är införandet av välfärdsteknik där det finns skillnader i vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt använd. Ett annat exempel är tandvården där patienter i glesbygd får i genomsnitt vänta minst 27 månader och att sköra äldre som har beviljats hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent.

Läs rapporten

Relaterat

Så upplever äldre sin sömn

Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid…

Bättre sömn med tyngdtäcke

Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt,…

Nytt nummer: Om boendemiljö, tema hbtq, nya avhandlingar och forskningsrön

Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens…

Fler nyheter

Äldre kvinna räknar sina pengar

65-åringar tar inte ut tjänstepensionen livet ut

En rapport från Jönköping university visar att enbart fyra av tio 65-åringar planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Oroväckande resultat, anser…

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den…