Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Förra året var det drygt 230 000 personer 65 år och äldre som fick stöd och insatser från socialtjänsten. Nu publicerar Socialstyrelsen den årliga rapporten om tillståndet inom vård och omsorg för äldre, som också innehåller en sju år lång uppföljning av dessa insatser som äldre får.

Resultaten visar att det första stödet som de allra flesta får är ett trygghetslarm. Det är totalt 65 000 personer över 65 år som får larmet, och två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd senare.

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som har hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sju år efter att ha fått ett trygghetslarm var det vanligast att personerna också hade hemtjänstinsatser. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst var 15 månader och 21 månader för flytt till särskilt boende. Kartläggningen visar att väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre ökade till 64 dagar.

Rapporten visar också att användningen av läkemedel bland äldre personer ökat över tid. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna.

Dessutom råder det stora regionala skillnader inom flera områden i omsorgen och vården äldre får. Ett exempel är införandet av välfärdsteknik där det finns skillnader i vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt använd. Ett annat exempel är tandvården där patienter i glesbygd får i genomsnitt vänta minst 27 månader och att sköra äldre som har beviljats hemtjänst har fått vänta två till fyra år mellan basundersökningar, vilket ökar risken för att ohälsa i munnen upptäcks för sent.

Läs rapporten

Relaterat

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre 

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Medelålders man tittar in i kamera från en dörröppning

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare

På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här ­typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp…

Äldre man sitter på kafé och pratar i telefon

Inspiration i arbetet med sociala problem

Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten­ Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.

Fler nyheter

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar…

Äldre man sitter på sängen och håller om sin nacke

Mening med livet viktigt för äldre med smärta

Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de…