Insight intelligence (2024). Åldrande i Sverige. Svenska folkets syn på att åldras 2024.
Tudelad syn på åldrandet
Stockholms kommun, Helsingborgs kommun och Mälardalens universitet har i samarbete med 60plusbanken och Insight intelligence genomfört en intervjuundersökning med 1000 svenskar i åldrarna 18-84 år. Frågorna som de besvarat rör sig kring pensionsålder och åldrande.
Svaren ger en bild av förväntningarna på åldrandet som är tudelad. 31 procent ser mycket eller ganska negativt på att åldras i Sverige i dag, medan 63 procent ser mycket eller ganska positivt på det. Svaren skiljer sig en del åt mellan olika åldrar, där de yngre har en något mer negativ syn på att åldras än de äldre.
De flesta (55 procent) oroar sig för en försämrad hälsa med åldrandet. 45 procent oroas av bristande äldreomsorg, 42 procent oroas av sämre privatekonomi, 27 procent av att pensionsåldern ska vara för hög, och 18 procent oroas av ensamhet. I oron för försämrad hälsa skilde sig inte yngre och äldre så mycket åt, av de äldre är 60 procent oroade och av de yngre 47 procent. Nästan dubbelt så stor andel i storstäderna oroar sig för ensamhet, som i övriga landet.
Undersökningen hade också en fråga om vad man ser fram emot med åldrandet. Här dominerade svar som att ha tid för intressen, (48 procent), känsla av frihet (43 procent), att se barn och barnbarn utvecklas (37 procent), och en lugnare tillvaro (32 procent). Men personer i de yngre åldrarna svarade också att de såg fram emot att kunna bilda familj (sex procent).
När undersökningens deltagare fick välja mellan motsatsord som de förknippade med pensionen valde de i större grad de positiva orden. Samtidigt var det 36 procent som ser med oro på pensionen, 23 procent förknippade den med att behöva stöd, 32 procent med ensamhet och 45 procent med ekonomisk otrygghet. En annan intressant fråga var att 41 procent upplevde att de utsatts för ålderism för att de var för gamla, medan 42 procent hade utsatts på grund av för låg ålder.
Hur gamla vill studiedeltagarna då bli? Medelåldern i svaren är 94 år och en femtedel ville bli mer än 100 år.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…