Insight intelligence (2024). Åldrande i Sverige. Svenska folkets syn på att åldras 2024.
Tudelad syn på åldrandet
Stockholms kommun, Helsingborgs kommun och Mälardalens universitet har i samarbete med 60plusbanken och Insight intelligence genomfört en intervjuundersökning med 1000 svenskar i åldrarna 18-84 år. Frågorna som de besvarat rör sig kring pensionsålder och åldrande.
Svaren ger en bild av förväntningarna på åldrandet som är tudelad. 31 procent ser mycket eller ganska negativt på att åldras i Sverige i dag, medan 63 procent ser mycket eller ganska positivt på det. Svaren skiljer sig en del åt mellan olika åldrar, där de yngre har en något mer negativ syn på att åldras än de äldre.
De flesta (55 procent) oroar sig för en försämrad hälsa med åldrandet. 45 procent oroas av bristande äldreomsorg, 42 procent oroas av sämre privatekonomi, 27 procent av att pensionsåldern ska vara för hög, och 18 procent oroas av ensamhet. I oron för försämrad hälsa skilde sig inte yngre och äldre så mycket åt, av de äldre är 60 procent oroade och av de yngre 47 procent. Nästan dubbelt så stor andel i storstäderna oroar sig för ensamhet, som i övriga landet.
Undersökningen hade också en fråga om vad man ser fram emot med åldrandet. Här dominerade svar som att ha tid för intressen, (48 procent), känsla av frihet (43 procent), att se barn och barnbarn utvecklas (37 procent), och en lugnare tillvaro (32 procent). Men personer i de yngre åldrarna svarade också att de såg fram emot att kunna bilda familj (sex procent).
När undersökningens deltagare fick välja mellan motsatsord som de förknippade med pensionen valde de i större grad de positiva orden. Samtidigt var det 36 procent som ser med oro på pensionen, 23 procent förknippade den med att behöva stöd, 32 procent med ensamhet och 45 procent med ekonomisk otrygghet. En annan intressant fråga var att 41 procent upplevde att de utsatts för ålderism för att de var för gamla, medan 42 procent hade utsatts på grund av för låg ålder.
Hur gamla vill studiedeltagarna då bli? Medelåldern i svaren är 94 år och en femtedel ville bli mer än 100 år.
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Fler nyheter
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…