Närbild på äldre person hand som sitter i soffa eller dylikt och håller i en soffkant

Upprepade sjukhusvistelser kan undvikas med uppföljning och samverkan

Marie Jönsson på Örebro universitet har i sin avhandling undersökt varför äldre personer som nyligen vistats på sjukhus ofta blir inskrivna på nytt upprepade gånger under kort tid. Lösningen kan vara att arbeta förebyggande med snabb uppföljning i hemmiljö och bättre samverkan mellan de olika vårdgivarna.

Avhandlingens omslagMarie Jönsson är arbetsterapeut och doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet. Hon har studerat personer i åldern 75 år och uppåt som oplanerat blivit återinskrivna på sjukhus tre eller flera gånger inom tolv månader. Denna grupp jämfördes med personer i samma ålder.

Syftet var att se hur det dagliga livet fungerar för dessa personer och få en uppfattning om vilka vårdinsatser som krävs för att förebygga nya sjukhusvistelser.

Avhandlingen redogör för vilken typ av aktiviteter som de klarar av att utföra under sin sjukhusvistelse och i hemmet. Hur det dagliga livet ser ut avseende kognitiv funktion, risk för fall, trycksår och undernäring.

Avhandlingen bygger dels på intervjuer med den undersökta gruppen av äldre återinskrivna och deras nära anhöriga, fokusgrupper med vårdpersonal dels en kvantitativ studie.

Resultatet visade att den undersökta gruppen har 40 procent kognitiv begränsning. De har svårt att klara sig själva i sina hem. Även om de flesta kan äta och dricka hade många problem med daglig hygien, av- och påklädning och toalettbesök. De är i hög utsträckning beroende av hjälp från andra och risken för trycksår och fall är hög. Anhöriga uppger att de äldre är beroende av sociala kontakter för att kunna utföra dagliga aktiviteter, men att den sociala samvaron ofta är svåra att upprätthålla. Det framkom att behoven ofta uppmärksammas för sent, först när medicinska insatser behövs sättas in.

Vidare framkom att arbetssättet inom hälso- och sjukvården behöver förbättras. Detta för att kunna erbjuda bedömningar och insatser för att förebygga framtida problem. Snabba uppföljningar i hemmet avseende medicinskt behov, aktivitetsförmåga och sociala aktiviteter borde genomföras rutinmässigt anser Marie Jönsson. Det skulle minska risken för att personerna återigen riskerar hamna på sjukhus.

Läs avhandlingen

Marie Jönsson (2022). Everyday activities in older adults readmitted to hospital. Doktorsavhandling. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar

 

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…