Närbild på äldre person hand som sitter i soffa eller dylikt och håller i en soffkant

Upprepade sjukhusvistelser kan undvikas med uppföljning och samverkan

Marie Jönsson på Örebro universitet har i sin avhandling undersökt varför äldre personer som nyligen vistats på sjukhus ofta blir inskrivna på nytt upprepade gånger under kort tid. Lösningen kan vara att arbeta förebyggande med snabb uppföljning i hemmiljö och bättre samverkan mellan de olika vårdgivarna.

Avhandlingens omslagMarie Jönsson är arbetsterapeut och doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet. Hon har studerat personer i åldern 75 år och uppåt som oplanerat blivit återinskrivna på sjukhus tre eller flera gånger inom tolv månader. Denna grupp jämfördes med personer i samma ålder.

Syftet var att se hur det dagliga livet fungerar för dessa personer och få en uppfattning om vilka vårdinsatser som krävs för att förebygga nya sjukhusvistelser.

Avhandlingen redogör för vilken typ av aktiviteter som de klarar av att utföra under sin sjukhusvistelse och i hemmet. Hur det dagliga livet ser ut avseende kognitiv funktion, risk för fall, trycksår och undernäring.

Avhandlingen bygger dels på intervjuer med den undersökta gruppen av äldre återinskrivna och deras nära anhöriga, fokusgrupper med vårdpersonal dels en kvantitativ studie.

Resultatet visade att den undersökta gruppen har 40 procent kognitiv begränsning. De har svårt att klara sig själva i sina hem. Även om de flesta kan äta och dricka hade många problem med daglig hygien, av- och påklädning och toalettbesök. De är i hög utsträckning beroende av hjälp från andra och risken för trycksår och fall är hög. Anhöriga uppger att de äldre är beroende av sociala kontakter för att kunna utföra dagliga aktiviteter, men att den sociala samvaron ofta är svåra att upprätthålla. Det framkom att behoven ofta uppmärksammas för sent, först när medicinska insatser behövs sättas in.

Vidare framkom att arbetssättet inom hälso- och sjukvården behöver förbättras. Detta för att kunna erbjuda bedömningar och insatser för att förebygga framtida problem. Snabba uppföljningar i hemmet avseende medicinskt behov, aktivitetsförmåga och sociala aktiviteter borde genomföras rutinmässigt anser Marie Jönsson. Det skulle minska risken för att personerna återigen riskerar hamna på sjukhus.

Läs avhandlingen

Marie Jönsson (2022). Everyday activities in older adults readmitted to hospital. Doktorsavhandling. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar

 

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…