Region Östergötland har granskat 122 dödsfall i länet där personen haft bekräftad covid-19 och avlidit i hemmet eller i särskilt boende. Trots att dödsorsaken har angetts vara covid-19 kan andra sjukdomstillstånd ha bidragit eller ibland varit avgörande – till exempel hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens.
– Granskningen är ett led i vårt patientsäkerhetsarbete och ett sätt att lära oss mer om covid-19 och hur vi ska hantera sjukdomen, säger Region Östergötlands medicinske direktör Stefan Franzén i ett pressmeddelande.
Hälften av de avlidna var 88 år eller äldre. För 15 procent av dödsfallen bedömdes covid-19 vara den direkta dödsorsaken, hos 70 procent en bidragande orsak och hos 15 procent bedömdes orsaken vara andra sjukdomar och då oftast hjärtsjukdom. Granskningen visar att många av dem som avled hade förväntad kort överlevnad och i några fall kan covid-19 ha bidragit till att dödsfallet skedde tidigare än det annars skulle ha gjort.
Det har sällan varit symtom från luftvägarna som dominerat den sista tiden före dödsfallet utan oftare allmän försvagning, enligt granskningen. Morfinpreparat var vanligen basen i den palliativa behandlingen och i enstaka fall behandling med syrgas. I 90 procent av fallen har det funnits vårdplaner upprättade.
Region Östergötland har även inlett en journalgranskning för det 120-tal patienter som avlidit på sjukhus med covid-19.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
