Foto: Mai Engström

Vårdplanering inför livets slutskede

Ytterligare en avhandling som studerar samtal kring palliativ vård med hjälp av DöBra-metoden har publicerats. Malin Eneslätt disputerade i maj vid Karolinska institutet.

I maj disputerade Malin Eneslätt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, med sin avhandling Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet har främst rört sig kring planering av palliativ vård med hjälp av DöBra-kortleken, som är en metod för vård- och omsorgspersonal att kunna ta upp och tala om vad som är viktigt för en person i livets slutskede, vare sig det handlar om smärtlindring, ekonomiska frågor eller social samvaro. Kortleken innehåller 37 påståenden och några valfria alternativ att ta ställning till i samtal med personalen.

Projektet som Malin Eneslätt ingår i har anpassat och översatt DöBra-kortleken tillsammans med patient-, anhörig- och pensionärsföreningar. De gjorde även intervjuer med äldre personer om livets slutskede. Kortleken visade sig kunna stimulera samtal om döende, död och vård.

– Användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt i en nyhetsartikel på Karolinska institutets hemsida.

När det gäller själva DöBra-metoden hittade forskarna stora skillnader mellan individer i hur de resonerade och vad de tycker är viktigt i livets slutskede. Inställningen utvecklas också över tid, vilket gör det viktigt att alltid komplettera sina frågor med vad som är viktigt och varför.

Malin Eneslätt gjorde även intervjuer med personer som använt DöBra-kortleken utanför förskningsprojektet, exempelvis i studiecirklar, språkcaféer, inom familjer och bland vårdpersonal.

Relaterat

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…

Person tvättar händerna

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…