Foto: Mai Engström

Vårdplanering inför livets slutskede

Ytterligare en avhandling som studerar samtal kring palliativ vård med hjälp av DöBra-metoden har publicerats. Malin Eneslätt disputerade i maj vid Karolinska institutet.

I maj disputerade Malin Eneslätt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, med sin avhandling Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet har främst rört sig kring planering av palliativ vård med hjälp av DöBra-kortleken, som är en metod för vård- och omsorgspersonal att kunna ta upp och tala om vad som är viktigt för en person i livets slutskede, vare sig det handlar om smärtlindring, ekonomiska frågor eller social samvaro. Kortleken innehåller 37 påståenden och några valfria alternativ att ta ställning till i samtal med personalen.

Projektet som Malin Eneslätt ingår i har anpassat och översatt DöBra-kortleken tillsammans med patient-, anhörig- och pensionärsföreningar. De gjorde även intervjuer med äldre personer om livets slutskede. Kortleken visade sig kunna stimulera samtal om döende, död och vård.

– Användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt i en nyhetsartikel på Karolinska institutets hemsida.

När det gäller själva DöBra-metoden hittade forskarna stora skillnader mellan individer i hur de resonerade och vad de tycker är viktigt i livets slutskede. Inställningen utvecklas också över tid, vilket gör det viktigt att alltid komplettera sina frågor med vad som är viktigt och varför.

Malin Eneslätt gjorde även intervjuer med personer som använt DöBra-kortleken utanför förskningsprojektet, exempelvis i studiecirklar, språkcaféer, inom familjer och bland vårdpersonal.

Relaterat

Porträttbild på Britt-Inger Saveman

Hon vill stoppa ­våldet mot äldre

Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer…

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de…

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…

Fler nyheter

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.