Foto: Mai Engström

Vårdplanering inför livets slutskede

Ytterligare en avhandling som studerar samtal kring palliativ vård med hjälp av DöBra-metoden har publicerats. Malin Eneslätt disputerade i maj vid Karolinska institutet.

I maj disputerade Malin Eneslätt vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet, med sin avhandling Dösnack – metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Avhandlingsarbetet har främst rört sig kring planering av palliativ vård med hjälp av DöBra-kortleken, som är en metod för vård- och omsorgspersonal att kunna ta upp och tala om vad som är viktigt för en person i livets slutskede, vare sig det handlar om smärtlindring, ekonomiska frågor eller social samvaro. Kortleken innehåller 37 påståenden och några valfria alternativ att ta ställning till i samtal med personalen.

Projektet som Malin Eneslätt ingår i har anpassat och översatt DöBra-kortleken tillsammans med patient-, anhörig- och pensionärsföreningar. De gjorde även intervjuer med äldre personer om livets slutskede. Kortleken visade sig kunna stimulera samtal om döende, död och vård.

– Användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt i en nyhetsartikel på Karolinska institutets hemsida.

När det gäller själva DöBra-metoden hittade forskarna stora skillnader mellan individer i hur de resonerade och vad de tycker är viktigt i livets slutskede. Inställningen utvecklas också över tid, vilket gör det viktigt att alltid komplettera sina frågor med vad som är viktigt och varför.

Malin Eneslätt gjorde även intervjuer med personer som använt DöBra-kortleken utanför förskningsprojektet, exempelvis i studiecirklar, språkcaféer, inom familjer och bland vårdpersonal.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…