Äldre kvinna sitter och tittar på en datorskärm
Foto: Mostphotos

Webbsidor riskerar att utesluta äldre personer

Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med digital ovana, som till exempel äldre personer. Det visar en studie från Jönköping university.

Ett digitalt gränssnitt ska hjälpa en användare att navigera på en webbsida. Det ska vara användarvänligt och utformat för att göra det enkelt att hitta information. Nu visar en ny studie från Jönköping university att gränssnitten på webbsidor som tillhör offentliga verksamheter riskerar att utesluta äldre personer.

Ernesto Abalo, forskare vid Jönköping university, har undersökt gränssnitten för flera svenska webbsidor inom den offentliga sektorn. Han har analyserat gränssnittens struktur, design, innehåll och vilka krav de ställer på användarna.

Ett resultat från studien är att gränssnitten överlag innehåller mycket information, vilket gör att de också ställer många krav på användarna.

– Jag skulle säga att gränssnitten, i alla fall startsidorna, är något av digitala broschyrer. Förutom att ha hyggligt bra läsförmåga och kunna ta sig an ganska stora textmängder, behöver användaren också ha ganska bra koll på hur man hittar relevant information. Detta utöver att ha grundläggande färdigheter i dator- och webbanvändning, säger Ernesto Abalo i ett pressmeddelande.

Han har också undersökt hur gränssnitten bjuder in användaren till att kommunicera med verksamheten via andra kanaler, till exempel telefon, kontorsbesök eller e-post.

– Vissa gränssnitt är mer inbjudande till andra kontaktvägar, medan andra gör det ganska svårt för användaren att kontakta myndigheten i fråga. Som användare utelämnas man då till sin förmåga att utföra olika e-tjänster, vilket kanske är oproblematiskt för vissa användargrupper, men betydligt svårare för exempelvis äldre, säger Ernesto Abalo, forskare vid Jönköping university, i ett pressmeddelande.

Enligt honom blir konsekvensen att digitaliseringen skjuter över visst myndighetsansvar till användaren, vilket i sin tur kan leda till en ojämlik välfärd. Vidare tror han att gränssnittens utformning kan vara en anledning till att många äldre personer undviker vissa webbsidor.

– Tidigare forskning om äldres digitala vanor visar att även om gruppen bör ses som heterogen, så är det omkring 15 procent som kan betraktas som icke användare av internet i Sverige. Och en stor andel av de äldre använder inte välfärdstjänster online. Det är inte orimligt att anta att gränssnittens utformning och innehåll inte motiverar äldre till ökad användning, säger Ernesto Abalo.

Läs den vetenskapliga artikeln

Ernesto Abalo (2025). Digital first or digital only? Swedish welfare user interfaces and the challenges for older citizens. Publicerad i Journal of aging and social change.

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum, där bland andra professor Peter Strang, höll en engagerad och…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…

Fler nyheter

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…