Svårt att upptäcka ekonomiskt våld mot äldre

Att som närstående kontrollera pension, e-legitimation och bankkonton är olika sätt man kan utöva ekonomiskt våld mot äldre personer på. Många gånger går våldet oupptäckt, visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten. 

Forskare har på uppdrag från myndigheten intervjuat personer som möter äldre i sitt yrke. De ser hur även bedrägerier ger allvarliga konsekvenser. När äldre personer blir mer beroende av andra människor för sin ekonomi, vård och omsorg eller sina myndighetskontakter blir gränserna mellan stöd och utnyttjande otydliga, enligt rapporten.

Det kan till exempel handla om att missbruka fullmakter, att tvinga eller lura sin partner, förälder eller annan närstående att ta lån eller att begränsa någons tillgång till vård och omsorg av ekonomiska skäl.

I en del fall har det ekonomiska våldet pågått en längre tid och kvinnor drabbas oftare än män, till exempel för att de har låg pension, skulder eller är ekonomiskt beroende.

– De som blir utsatta för ekonomiskt våld i nära relation känner ofta skam och skuld, men även lojalitet gentemot den närstående som utsätter dem. Det här bidrar till att problemen upptäcks sent eller inte alls. De som arbetar med äldre personer saknar ofta tid, rutiner, mandat eller trygga samtalsmiljöer för att ställa frågor om utsatthet för våld. När allt mer sköts digitalt eller på distans får de ännu svårare att upptäcka våldet, säger Anna Ryan Bengtsson, forskare vid Linköpings universitet och en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande. 

Gråzoner i juridiken och byråkratin kring samtycke, e-legitimation, fullmakter och gode män gör att personer som är utsatta inte alltid kan få hjälp. Stödet för våldsutsatta äldre personer behöver stärkas och bli lättare att hitta. Dessutom behöver stigmat som ofta omger ekonomiskt våld upphöra.

– Många utsatta personer inser inte själva att de handlingar de utsätts för är våld, vilket gör det viktigt att sätta ord på våldet och förklara hur det kan ta sig uttryck. Myndigheterna, vården och äldreomsorgen behöver utveckla bättre rutiner för att prata om pengar och fråga om ekonomiskt våld, även när det inte finns några tydliga misstankar, säger forskaren Johanna Simmons.