Age tech i offentligheten

En ny avhandling ger insikter om teknikens påverkan på deltagandet i det offentliga rummet ur äldre människors perspektiv.

Sophie Gaber disputerade i början av året vid Karolinska institutets sektion för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. I avhandlingen har hon studerat deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet, bland äldre personer i Sverige och Storbritannien.

Allt fler lever och interagerar allt längre i det offentliga rummet, både med och utan åldersrelaterade diagnoser som demens. Samtidigt tas möjligheten att komma åt och använda exempelvis navigationsappar, biljettmaskiner för kollektivtrafik eller självbetjäningskassor för given. Det finns dock en kunskapslucka om förhållandet mellan teknik som vi stöter på och använder i vardagen och vårt deltagande i samhället. Avhandlingen är därmed placerad i en kritisk knutpunkt för ett både åldrande och alltmer teknologiskt samhälle.

Tyngdpunkten har legat vid att undersöka hur upplevd förmåga att använda vardaglig teknologi över tid påverkar deltagandet i samhället. Resultaten pekar på att vardaglig teknologi spelar en aktiv roll för förmågan hos äldre personer både med och utan demens att anta medborgarskap genom en nyanserad och dynamisk process för deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet.

”Detta kan påverka både den äldre personen, liksom beslutsfattande, klinisk praxis och hur vi planerar och utformar platser, teknik och tjänster” skriver Sophie Gaber i sin sammanfattning.

Ref.
AVHANDLING

The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use

Läs mer av Sopie Gaber

Gaber S N, Nygård L, Brorsson A, Kottorp A och Malinowsky C (2019). Everyday technologies and public space participation among people with and without dementia. Canadian journal of occupation therapy.

Gaber SN, Nygård L, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Perceived risks, concession travel pass access and everyday technology use for out-of-home participation: Cross-sectional interviews among older people in the UK. BMC Geriatrics.

Gaber SN, Nygård L, Brorsson, A, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Social participation in relation to technology use and social deprivation: Amixed methods study among older people with and without dementia. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.