Age tech i offentligheten

En ny avhandling ger insikter om teknikens påverkan på deltagandet i det offentliga rummet ur äldre människors perspektiv.

Sophie Gaber disputerade i början av året vid Karolinska institutets sektion för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. I avhandlingen har hon studerat deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet, bland äldre personer i Sverige och Storbritannien.

Allt fler lever och interagerar allt längre i det offentliga rummet, både med och utan åldersrelaterade diagnoser som demens. Samtidigt tas möjligheten att komma åt och använda exempelvis navigationsappar, biljettmaskiner för kollektivtrafik eller självbetjäningskassor för given. Det finns dock en kunskapslucka om förhållandet mellan teknik som vi stöter på och använder i vardagen och vårt deltagande i samhället. Avhandlingen är därmed placerad i en kritisk knutpunkt för ett både åldrande och alltmer teknologiskt samhälle.

Tyngdpunkten har legat vid att undersöka hur upplevd förmåga att använda vardaglig teknologi över tid påverkar deltagandet i samhället. Resultaten pekar på att vardaglig teknologi spelar en aktiv roll för förmågan hos äldre personer både med och utan demens att anta medborgarskap genom en nyanserad och dynamisk process för deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet.

”Detta kan påverka både den äldre personen, liksom beslutsfattande, klinisk praxis och hur vi planerar och utformar platser, teknik och tjänster” skriver Sophie Gaber i sin sammanfattning.

Ref.
AVHANDLING

The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use

Läs mer av Sopie Gaber

Gaber S N, Nygård L, Brorsson A, Kottorp A och Malinowsky C (2019). Everyday technologies and public space participation among people with and without dementia. Canadian journal of occupation therapy.

Gaber SN, Nygård L, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Perceived risks, concession travel pass access and everyday technology use for out-of-home participation: Cross-sectional interviews among older people in the UK. BMC Geriatrics.

Gaber SN, Nygård L, Brorsson, A, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Social participation in relation to technology use and social deprivation: Amixed methods study among older people with and without dementia. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.

Fler nyheter

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.