Age tech i offentligheten

En ny avhandling ger insikter om teknikens påverkan på deltagandet i det offentliga rummet ur äldre människors perspektiv.

Sophie Gaber disputerade i början av året vid Karolinska institutets sektion för arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. I avhandlingen har hon studerat deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet, bland äldre personer i Sverige och Storbritannien.

Allt fler lever och interagerar allt längre i det offentliga rummet, både med och utan åldersrelaterade diagnoser som demens. Samtidigt tas möjligheten att komma åt och använda exempelvis navigationsappar, biljettmaskiner för kollektivtrafik eller självbetjäningskassor för given. Det finns dock en kunskapslucka om förhållandet mellan teknik som vi stöter på och använder i vardagen och vårt deltagande i samhället. Avhandlingen är därmed placerad i en kritisk knutpunkt för ett både åldrande och alltmer teknologiskt samhälle.

Tyngdpunkten har legat vid att undersöka hur upplevd förmåga att använda vardaglig teknologi över tid påverkar deltagandet i samhället. Resultaten pekar på att vardaglig teknologi spelar en aktiv roll för förmågan hos äldre personer både med och utan demens att anta medborgarskap genom en nyanserad och dynamisk process för deltagande i aktiviteter och platser inom det offentliga rummet.

”Detta kan påverka både den äldre personen, liksom beslutsfattande, klinisk praxis och hur vi planerar och utformar platser, teknik och tjänster” skriver Sophie Gaber i sin sammanfattning.

Ref.
AVHANDLING

The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of everyday technology use

Läs mer av Sopie Gaber

Gaber S N, Nygård L, Brorsson A, Kottorp A och Malinowsky C (2019). Everyday technologies and public space participation among people with and without dementia. Canadian journal of occupation therapy.

Gaber SN, Nygård L, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Perceived risks, concession travel pass access and everyday technology use for out-of-home participation: Cross-sectional interviews among older people in the UK. BMC Geriatrics.

Gaber SN, Nygård L, Brorsson, A, Kottorp A, Charlesworth G, Wallcook S och Malinowsky C (2020). Social participation in relation to technology use and social deprivation: Amixed methods study among older people with and without dementia. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?

Fler nyheter

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…

Stor potential i äldreomsorgens personal

Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.