Pär Bjälkebring, docent i psykologi, föreläste om lycka och välmående i olika delar av livet.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt" i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Lycka kan betyda olika saker för äldre och yngre. För yngre personer kan det handla om att känna sig upprymd, intresserad och glad. För äldre kan lycka handla om att känna sig nöjd, lugn och tillfreds med livet.

Vi är lyckligast när vi är små, sedan följer en mindre lycklig medelålder och en lyckligare ålderdom, berättade Pär Bjälkebring.

– Äldre använder andra strategier för känsloreglering. De använder ofta acceptans och drar lärdomar av sina erfarenheter, sa Pär Bjälkebring, en av konferensens många talare.

Äldre känner sig mer och mer lyckliga med åren – och det är först vid 85-årsålder som lycka avtar något, vilket handlar om sjukdomar som kommer i livets slut. Men budskapet var tydligt i Pär Bjälkebrings föredrag, att känslan av välbefinnande ökar från åldern 50 år och framåt, vilket lockade till många leenden i den fullsatta konferenslokalen i centrala Göteborg.

Konferensen Med ålderns rätt – en dag om åldrande, delaktighet och inkludering bjöd på ett fullspäckat schema med korta och kärnfulla föreläsningar – där forskare presenterade sina resultat på ett lättillgängligt sätt för en publik på drygt 150 personer, bestående av praktiker, representanter från civilsamhället, äldre själva och beslutsfattare.

– Vi ville skapa en mötesplats, en plattform för dialog som vi tycker har saknats, sa en nöjd Charlotta Nilsen, docent i gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping, som leder forskarnätverket SAIN och var medarrangör för konferensen, efteråt.

Charlotta Nilsen, forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping, som leder nätverket SAIN och Jolin Sewén, verksamhetsutvecklare Göteborgs stad, arrangerade konferensen tillsammans.

Kollegan och medarrangören Jolin Sewén, verksamhetsutvecklare i Göteborgs stad, höll med om att konferensen har lyckats med just uppdraget att få olika aktörer att mötas. Hon uppskattade också hur föreläsarna hakade i varandra under dagen, genom de olika föredragen.

– Det kändes verkligen som att de alla hade lyssnat på varandra, när de knöt an till varandra, sa Jolin Sewén.

Konferensen tog avstamp i frågan om mänskliga rättigheter kopplat till äldre. Brittis Edman och Anna Jacobsson från Institutet för mänskliga rättigheter, startade dagen med att slå fast att det behövs ett perspektivskifte. Äldre personers rättigheter behöver beaktas mer inom exempelvis äldreomsorgen, poängterade de, baserat på undersökning och en ny rapport som institutet tagit fram.

– Vi behöver motverka ålderism och stärka formerna och förutsättningarna för delaktighet för äldre. Sverige behöver även ta en aktiv roll i utvecklingen av en konvention om äldre personers rättigheter, sa Anna Jacobsson.

Nästa talare, Caroline Hasselgren Bune, lektor vid Göteborgs universitet, talade om ett livsloppsperspektiv på hälsosamt åldrande. Hon förklarade hur flera olika händelser genom våra liv påverkar oss i ålderdomen. Det kan handla om rökning, arbetsvillkor, stress, psykisk ohälsa, socialt sammanhang, ekonomiska förutsättningar, för att bara nämna några. Olika perioder i livet är förknippade med fler risker och vi lever också sammanlänkade liv med våra närstående – hela livet, alla processer, påverkar vårt mående när vi blir äldre.

– Individen behöver förstås i hela sitt sammanhang. Vi åldras också olika, sa Caroline Hasselgren Bune.

Robin Jonsson, lektor vid Karlstads universitet och Karin Bryngelsson, HR-specialist i Göteborg, föreläste om ett förlängt arbetsliv. Det finns flera tips från forskningen, från ett ämnesområde som heter ”age management”, på hur arbetsgivare kan tänka kring rekrytering av äldre arbetskraft, samt kring att behålla den. Göteborgs stad har anammat flera av dessa och har bland annat utvecklat ett mentorsprogram och en chefspool, där chefer som gått i pension i staden får möjlighet att ta anställning igen i projektform och hjälpa till vid behov.

Sofi Fristedt, docent i hälsa- och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping föreläste om den digitala ålderstrappan. Hon poängterade att samhället behöver bli mycket bättre på att låta äldre vara delaktiga i utvecklingen av välfärdsteknik.

– De primära brukarna av tekniken involveras för sällan, sa hon.

Maria Edström, docent i journalistik, berättade om mediebilder och ai-bilder av äldre.

Nästa talare, Maria Edström, docent i journalistik, höll en intressant genomgång av hur bilden av äldre ser ut i medier – samt hur AI reproducerar en stereotyp bild av äldre personer.

– Ålderism spelar roll för hur äldre bemöts, hur vi tänker på oss själva… Låt inte medierna göra om dig – förändra dem i stället, uppmanande Maria Edström publiken.

Linn Sandberg, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola tog sedan vid, tillsammans med sexologen Suzann Larsdotter, och berättade om ett gemensamt projekt om äldres sexualitet, som också har resulterat i en bok. Rätten till sexuell hälsa är också en del av de mänskliga rättigheterna, betonade Suzann Larsdotter.

Efter ett lunchuppehåll fortsatte föreläsningarna med ett inslag där både filmer och äldre personer var involverade i presentationen som leddes av Johanna Johansson, doktorand vid Hälsohögskolan i Jönköping, tillsammans med Christian Falk, äldresamordnare i Göteborg. Föreläsningen handlade om värmebölja i staden, och att hantera utmaningar med värmen med hjälp av äldre medborgares perspektiv. Äldre personer fick hjälp att uttrycka sig visuellt med film, för att framföra sina åsikter och göra sina röster hörda – i bland annat frågor om utformande av miljöer i staden. Två äldre personer tog också plats på scenen och kommenterade sina filmer och fick långa applåder av en uppskattande publik.

Äldre i Centrums redaktör, Mai Engström, pratar om tidningen med Göteborgs stads äldreombudsman, Kristin Eliasson.

Därefter följde Pär Bjälkebrings föredrag om lycka och välbefinnande (se ovan) och dagen näst sista punkt var en livepodd av Äldrebyrån med Helena Bjurbäck, doktorand i Linköping, samt utvecklingsledare i Göteborgs stad, som också på ett lyhört och engagerat sätt modererat hela konferensen – och hennes parhäst i Äldrebyrån, Hanna Mac Innes, lektor vid Göteborgs universitet och forskningsledare i Göteborgs stad.

Dagens avslutades med ett panelsamtal mellan äldreombudsmannen i Göteborg, Kristin Eliasson, och två seniorer.

De flesta föreläsningar kommer att kunna ses på video i efterhand på följande sida, och poddavsnittet kommer också finnas på Äldrebyråns hemsida.

Arrangörerna hoppas att konferensen får en fortsättning, och kan arrangeras även under kommande år.

Fakta
Om konferensen

Träffen arrangeras av forskarnätverket SAIN och Göteborgs stad i samverkan med Sveriges gerontologiska sällskap (SGS) och Hälsohögskolan i Jönköping. Finansierat av Familjen Kamprads stiftelse och Göteborgs stad.

Relaterat

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…

En grupp sjukvårdspersonal i möte

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar…

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar…

Fler nyheter

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från…

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner…

Äldre asiatisk kvinna sitter ensam i trädgård

Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt

Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit…