Äldre coronadör inte med andnöd

Personer som bor på särskilda boenden för äldre och som har insjuknat i covid-19 dör inte på grund av andningssvårigheter i lika stor utsträckning som man tidigare har trott. I stället avlider de innan de får andnöd, visar siffror från bland annat Palliativregistret.

Sjukdomsbilden av att äldre som bor på särskilda boenden och som har insjuknat i covid-19 skiljer sig från den på akutsjukhus och inom intensivvården. Äldre kvävs inte till döds på boenden på grund av coronaviruset, utan går bort innan sjukdomen har hunnit ner djupt i lungorna. De dör alltså inte på grund av andnöd, något som allmänheten oroar sig för. Det skriver Palliativt kunskapscentrums verksamhetschef Fredrik Sandlund tillsammans med vetenskaplige ledaren Peter Strang i ett uttalande.

De allra flesta som insjuknar på boenden tillfrisknar även utan sjukhusvård. Men de som slutligen utvecklar andnöd får läkemedel för att lindra den sista tiden. I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen sitt stöd om läkemedelsbehandling i livets slutskede, ett dokument som förmodligen kommer att fortsätta uppdateras.

”För varje vecka som går, får vi delvis ny kunskap. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Det som var bästa rekommendationen för två veckor sedan, är inte nödvändigtvis det allra bästa idag”, skriver Fredrik Sandlund och Peter Strang.

Socialstyrelsen har uppdaterat stödet Symtomlindring i livets slutskede – läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19 med tillägg om bland annat syrgasbehandling vid hypoxi. Stödet riktar sig främst till läkare och sjuksköterskor i den kommunala sjukvården. Behandlingsråden ger stöd i vården av patienter i livets slutskede, i hemmet, på korttidsboenden eller på särskilda boenden.

Socialstyrelsen har också publicerat kunskapsstödet Arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Dokumentet ger stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.

Relaterat

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.

Tarmbakterier kopplas till skörhet

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.

”Äldreomsorgen måste reformeras”

Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för goda exempel.

Fler nyheter

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Svårt att upptäcka ekonomiskt våld mot äldre

Ekonomiskt våld mot äldre personer är ett osynligt problem i Sverige. Nu visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att det ekonomiska våldet ofta inte upptäcks eftersom det kan maskeras som hjälp eller omsorg.

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.