Nya boenden som fungerar
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs stad.
Sjukdomsbilden av att äldre som bor på särskilda boenden och som har insjuknat i covid-19 skiljer sig från den på akutsjukhus och inom intensivvården. Äldre kvävs inte till döds på boenden på grund av coronaviruset, utan går bort innan sjukdomen har hunnit ner djupt i lungorna. De dör alltså inte på grund av andnöd, något som allmänheten oroar sig för. Det skriver Palliativt kunskapscentrums verksamhetschef Fredrik Sandlund tillsammans med vetenskaplige ledaren Peter Strang i ett uttalande.
De allra flesta som insjuknar på boenden tillfrisknar även utan sjukhusvård. Men de som slutligen utvecklar andnöd får läkemedel för att lindra den sista tiden. I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen sitt stöd om läkemedelsbehandling i livets slutskede, ett dokument som förmodligen kommer att fortsätta uppdateras.
”För varje vecka som går, får vi delvis ny kunskap. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Det som var bästa rekommendationen för två veckor sedan, är inte nödvändigtvis det allra bästa idag”, skriver Fredrik Sandlund och Peter Strang.
Socialstyrelsen har uppdaterat stödet Symtomlindring i livets slutskede – läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19 med tillägg om bland annat syrgasbehandling vid hypoxi. Stödet riktar sig främst till läkare och sjuksköterskor i den kommunala sjukvården. Behandlingsråden ger stöd i vården av patienter i livets slutskede, i hemmet, på korttidsboenden eller på särskilda boenden.
Socialstyrelsen har också publicerat kunskapsstödet Arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Dokumentet ger stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs stad.
Här finns inga låsta grindar. I stället väntar får, katter, jordgubbsland och en trädgård fylld av minnen. Gärdet vid Hallandsåsen är en unik dagverksamhet för personer med demens som har väckt forskarnas intresse.
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.