Äldre coronadör inte med andnöd

Personer som bor på särskilda boenden för äldre och som har insjuknat i covid-19 dör inte på grund av andningssvårigheter i lika stor utsträckning som man tidigare har trott. I stället avlider de innan de får andnöd, visar siffror från bland annat Palliativregistret.

Sjukdomsbilden av att äldre som bor på särskilda boenden och som har insjuknat i covid-19 skiljer sig från den på akutsjukhus och inom intensivvården. Äldre kvävs inte till döds på boenden på grund av coronaviruset, utan går bort innan sjukdomen har hunnit ner djupt i lungorna. De dör alltså inte på grund av andnöd, något som allmänheten oroar sig för. Det skriver Palliativt kunskapscentrums verksamhetschef Fredrik Sandlund tillsammans med vetenskaplige ledaren Peter Strang i ett uttalande.

De allra flesta som insjuknar på boenden tillfrisknar även utan sjukhusvård. Men de som slutligen utvecklar andnöd får läkemedel för att lindra den sista tiden. I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen sitt stöd om läkemedelsbehandling i livets slutskede, ett dokument som förmodligen kommer att fortsätta uppdateras.

”För varje vecka som går, får vi delvis ny kunskap. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad. Det som var bästa rekommendationen för två veckor sedan, är inte nödvändigtvis det allra bästa idag”, skriver Fredrik Sandlund och Peter Strang.

Socialstyrelsen har uppdaterat stödet Symtomlindring i livets slutskede – läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19 med tillägg om bland annat syrgasbehandling vid hypoxi. Stödet riktar sig främst till läkare och sjuksköterskor i den kommunala sjukvården. Behandlingsråden ger stöd i vården av patienter i livets slutskede, i hemmet, på korttidsboenden eller på särskilda boenden.

Socialstyrelsen har också publicerat kunskapsstödet Arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Dokumentet ger stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör att besluten riskerar att påverkas av faktorer som ekonomi och politisk ideologi. Det visar en avhandling från…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.