Internetstiftelsen (2021). Svenskarna och internet 2021 – En årlig studie av svenska folkets internetvanor.
Äldre riskerar digitalt utanförskap
Årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet visar att vi handlar, arbetar och umgås allt mer med hjälp av internet. Men många äldre upplever fortfarande ett utanförskap och riskerar i den snabba utvecklingen att halka efter ännu mer.
Nio av tio svenskar använder internet dagligen, exempelvis för tjänster som digitala brevlådor, internetbanker och strömmande medietjänster. Men det finns också de som inte använder internet överhuvudtaget, och det är nästan enbart äldre personer. Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet använder var femte pensionär inte internet alls.
Bland de äldsta är det ungefär hälften som inte använder sig av olika e-tjänster, vilket ökar risken att de halkar efter i den snabba digitala utvecklingen. Många har inte heller hört talas om begrepp som molntjänster, digital källkritik eller cybersäkerhet.
Enligt Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen som genomför undersökningen, är det viktigt att öka säkerheten på internet för att äldre ska känna sig trygga att använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.
– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst har de allra äldsta svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället, säger han till TT.
Vidare säger han att äldre personer som inte har nära anhöriga som kan hjälpa till, exempelvis med att installera ett bank-id, är extra utsatta.
Läs rapporten i sin helhet
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
