Internetstiftelsen (2021). Svenskarna och internet 2021 – En årlig studie av svenska folkets internetvanor.
Äldre riskerar digitalt utanförskap
Årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet visar att vi handlar, arbetar och umgås allt mer med hjälp av internet. Men många äldre upplever fortfarande ett utanförskap och riskerar i den snabba utvecklingen att halka efter ännu mer.
Nio av tio svenskar använder internet dagligen, exempelvis för tjänster som digitala brevlådor, internetbanker och strömmande medietjänster. Men det finns också de som inte använder internet överhuvudtaget, och det är nästan enbart äldre personer. Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet använder var femte pensionär inte internet alls.
Bland de äldsta är det ungefär hälften som inte använder sig av olika e-tjänster, vilket ökar risken att de halkar efter i den snabba digitala utvecklingen. Många har inte heller hört talas om begrepp som molntjänster, digital källkritik eller cybersäkerhet.
Enligt Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen som genomför undersökningen, är det viktigt att öka säkerheten på internet för att äldre ska känna sig trygga att använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.
– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst har de allra äldsta svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället, säger han till TT.
Vidare säger han att äldre personer som inte har nära anhöriga som kan hjälpa till, exempelvis med att installera ett bank-id, är extra utsatta.
Läs rapporten i sin helhet
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
