Organisationen Mind driver Äldrelinjen, en stödtelefon för äldre personer, med hjälp av volontärer. Under perioden juni-augusti 2020 spelade forskare från Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet in ett stort antal samtal för att kunna analysera de som berörde covid-19. 64 samtal valdes ut för ändamålet.
– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Centrum för socialt arbete, Cesar, i en nyhet på Uppsala universitets hemsida.
Även tidigare forskning har visat att inte bara nära relationer är viktiga för äldre personer. Även ytligare möten i vardagen spelar stor roll.
– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personer över 70 år har slagit hårt mot just denna typ av vardagskontakt.
– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2021). En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen. Sociologisk forskning.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2020). Social närhet i en tid av fysisk distans. ÄiC #4/20.
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
