Organisationen Mind driver Äldrelinjen, en stödtelefon för äldre personer, med hjälp av volontärer. Under perioden juni-augusti 2020 spelade forskare från Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet in ett stort antal samtal för att kunna analysera de som berörde covid-19. 64 samtal valdes ut för ändamålet.
– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Centrum för socialt arbete, Cesar, i en nyhet på Uppsala universitets hemsida.
Även tidigare forskning har visat att inte bara nära relationer är viktiga för äldre personer. Även ytligare möten i vardagen spelar stor roll.
– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personer över 70 år har slagit hårt mot just denna typ av vardagskontakt.
– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2021). En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen. Sociologisk forskning.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2020). Social närhet i en tid av fysisk distans. ÄiC #4/20.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
