Organisationen Mind driver Äldrelinjen, en stödtelefon för äldre personer, med hjälp av volontärer. Under perioden juni-augusti 2020 spelade forskare från Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet in ett stort antal samtal för att kunna analysera de som berörde covid-19. 64 samtal valdes ut för ändamålet.
– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Centrum för socialt arbete, Cesar, i en nyhet på Uppsala universitets hemsida.
Även tidigare forskning har visat att inte bara nära relationer är viktiga för äldre personer. Även ytligare möten i vardagen spelar stor roll.
– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personer över 70 år har slagit hårt mot just denna typ av vardagskontakt.
– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2021). En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen. Sociologisk forskning.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2020). Social närhet i en tid av fysisk distans. ÄiC #4/20.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
