Organisationen Mind driver Äldrelinjen, en stödtelefon för äldre personer, med hjälp av volontärer. Under perioden juni-augusti 2020 spelade forskare från Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet in ett stort antal samtal för att kunna analysera de som berörde covid-19. 64 samtal valdes ut för ändamålet.
– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Centrum för socialt arbete, Cesar, i en nyhet på Uppsala universitets hemsida.
Även tidigare forskning har visat att inte bara nära relationer är viktiga för äldre personer. Även ytligare möten i vardagen spelar stor roll.
– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personer över 70 år har slagit hårt mot just denna typ av vardagskontakt.
– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2021). En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen. Sociologisk forskning.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2020). Social närhet i en tid av fysisk distans. ÄiC #4/20.
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
