Foto: Peter Kindersley/Age without limits

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och i år har de valt at förmedla 445 miljoner kronor inom området humaniora och samhällsvetenskap för åren 2025–2029. 

Av de totalt 88 projekten som fått medel, är det tio som rör äldre- och åldrandeforskning. 

Ett av projekten är Osynliggjord anhörigomsorg? Att förstå stöd, hjälp och vård i relation till migrationserfarenheter, där Frida Andréasson vid Linnéuniversitetet är projektledare.

– Vi är såklart väldigt glada över att ha fått medel från Vetenskapsrådet för det här projektet, som vi länge har trott på och arbetat med, säger Marcus Herz, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet som ingår i projektet, i ett pressmeddelande.

Människor som har lämnat sitt ursprungsland möter ofta särskilda utmaningar i sitt nya hemland Sverige. Faktorer som lagstiftning, politiska, sociala och kulturella aspekter påverkar deras tillgång till offentlig vård och omsorg, liksom deras möjligheter att studera och ta sig in på arbetsmarknaden. 

– Det här gör människor extra utsatta, vilket kan öka deras behov av omsorg från anhöriga. Vi vill studera förutsättningar och villkor för anhörigomsorg i familjer som har migrerat. Vi hoppas kunna bidra till att öka kunskapen om sambandet mellan anhörigomsorg, svensk migrationskontext och offentlig välfärd, säger Marcus Herz. 

Här är äldreprojekten som har fått medel från utlysningen: 

  • Frida Andréasson, Linnéuniversitetet – Osynliggjord anhörigomsorg? Att förstå stöd, hjälp och vård i relation till migrationserfarenheter
  • Bárbara Avelar Pereira, Karolinska institutet – Mot alla odds: Kartläggning av mekanismerna bakom neurokognitiv resiliens hos individer med Alzheimers-patologi
  • Brian Beach, Karolinska institutet – Sociala och arbetsrelaterade riskfaktorer för demens: Betydelsen av yrkesexponering, sjukfrånvaro, och sjukersättning
  • Johan Brosché, Uppsala universitet – Äldre människor i krig – etablerandet av ett nytt forskningsfält
  • Tove Harnett, Lunds universitet – The new meaning of the third age: Retirees as eldercarers for their older parents in a super aged society
  • Kajsa Igelström, Linköpings universitet – Fokal neural inaktivering för att studera lillhjärnans kognitiva funktioner
  • Linda Kridahl, Stockholms universitet – Fattig på äldre dar? Vägar till fattigdom bland äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv
  • Martin Lövdén, Göteborgs universitet – Den utvecklingsmässiga grunden för äldres kognitiva förmåga och demens
  • Magdalena Petersson McIntyre, Lunds universitet – Under huden: Rynkor, skönhet och åldrande ur ett transdisciplinärt perspektiv
  • Charlotta Saldert, Göteborgs universitet – Ordfinnande i berättande vid normalt åldrande och hos personer som lever med förvärvad hjärnskada. Kommunikation, kognition och livskvalitet

Relaterat

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…

Äldre kvinnor klättrar på rutschkana

Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer

Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…

Fler nyheter

Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat

Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…