Allmänna pensionen lägre än tänkt

Andelen allmän pension av slutlön, den så kallade kompensationsgraden, blir lägre och lägre, enligt en rapport från Pensionsmyndigheten. I dag ligger den på 54 procent, en siffra som är klart under målet på 60 procent som sattes när pensionsreformen infördes 1994.

– Det beror på att ökad livslängd inte mötts av ökad pensionsuttagsålder, vilket innebär att insamlade medel ska räcka till fler år. Samtidigt har avsättningarna till tjänstepension ökat, vilket gjort att allmän och tjänstepension både har och ser ut att ha i framtiden vara stabil om pensionsåldern ökar i takt med riktåldern, förklarar myndighetens analyschef Ole Setterberg.

Rapporten visar också att 15 procent, eller 300 000 personer, får så låga pensioner att de ligger under gränsen för så kallad låg ekonomisk standard, vilket innebär att deras inkomster är lägre än 60 procent av medianinkomsten i riket.

En anledning kan vara att pensionärer i vissa fall inte får full garantipension eller fullt bostadstillägg, trots en låg inkomst.

– Långt ifrån alla med låg inkomst får fullt grundskydd från den allmänna pensionen. Det kan handla om att man inte har bott i Sverige de 40 år som krävs för full garantipension eller har för låga boendekostnader för att få rätt till bostadstillägg. Samtidigt ska man komma ihåg att även bland icke-pensionärer finns en lika stor andel, 15 procent, med relativt låg ekonomisk standard, säger Ole Settergren.

Däremot är det endast cirka en och en halv procent av svenska pensionärer som lever i så kallad materiell fattigdom, det vill säga att man inte har råd att köpa eller konsumera vissa grundläggande varor eller tjänster. Andelen är lägre än befolkningen i övrigt och lägst i EU.