- Variant ett: Tau sprider sig främst inom tinningloben och påverkar i första hand minnet. Förekommer i 33 procent av fall.
- Variant två: Till skillnad från den första varianten sprider sig variant två i resten av hjärnbarken. Personer har mindre problem med minnet än vid variant ett, men större svårigheter att tänka ut, planera och utföra något. Förekommer i 18 procent av fall.
- Variant tre: Tau lagras i den bakre delen av hjärnan i synbarken där information från synnerven bearbetas. Hjärnans bearbetning av visuella sinnesintryck påverkas och personer får svårigheter med exempelvis att orientera sig, urskilja former och konturer, beräkna avstånd, rörelse och föremåls platser i förhållande till varandra. Förekommer i 30 procent av fall.
- Variant fyra: Tau sprider sig asymmetriskt i vänster hjärnhalva och påverkar i första hand språkförmågan. Förekommer i 19 procent av fall.
Alzheimer inte en sjukdom utan fyra
Spridningen av proteinet tau är en stark markör för alzheimer. De senaste 30 åren har många forskare trott att det bara finns en utvecklingsform för tau i hjärnan, trots att vissa patienter har fått olika symptom.
Men med hjälp av avancerad hjärnavbildningsteknik har nu internationella forskare, från bland annat Sverige, visat att tau sprider sig på fyra olika sätt i olika regioner, vilket kan ge upphov till olika symptom och prognoser.
– Det innebär att alzheimer är en klart mer heterogen sjukdom än man tidigare trott, vilket ger oss anledning att ompröva begreppet typisk alzheimer och på sikt även de metoder vi använder i dag för att bedöma sjukdomsutvecklingen, säger Jacob Vogel, försteförfattare till studien och forskare vid McGill university i Kanada, i ett pressmeddelande.
Enligt Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet, som har lett studien är resultaten ovärderliga för läkare som utreder patienter med alzheimer. Dessutom öppnar det upp för forskning om vilken effekt behandlingar har på de fyra varianterna.
– Just nu är forskningen kring olika läkemedel som minskar mängden tau i hjärnan mycket aktiv och det kommer bli spännande att se om dessa är effektiva hos de olika varianterna, säger Oskar Hansson och fortsätter:
– Förekomsten av varianterna var mellan 18 och 30 procent, vilket innebär att de är ganska vanliga och det är ingen som helt dominerar som vi tidigare trott.
Forskarna hoppas att deras fynd har betydelse för att omvärdera sjukdomen och att denna kunskap i framtiden kan ge patienter mer individualiserade behandlingsmetoder.
Jacob W. Vogel m fl (2021). Four distinct trajectories of tau deposition identified in Alzheimer’s disease. Publicerad i Nature medicine.
Relaterat
Personen med demens finns kvar
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…
Fler nyheter
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…
Relaterat
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
Fler nyheter
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…
Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…