Foto: Daniel Tidemo/Mostphotos

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

När statistiken över den svenska dödligheten under covid-19-pandemin började spridas, kom fokus bland annat att riktas mot socioekonomiskt svaga områden och det faktum att dödligheten där var högre. Diskussionen rörde bland annat hur myndigheter misslyckats med att nå ut till de boende och vilka samhällsgrupper som kunde skydda sig mot sjukdom.

Nu pekar resultaten i en nypublicerad studie, från forskare vid bland annat Jönköping university, mot att dödligheten i själva verket inte var högre specifikt i covid-19 i dessa bostadsområdet. Studien utgår från data från Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsens dödsregister.

– Hur kan det komma sig att våra resultat går emot den gängse bilden av dödligheten under pandemin? Det finns en viktig orsak till detta. Vår studie tar nämligen hänsyn till risken för att dö i allmänhet, det vill säga inte bara risken för att dö med covid-19. Vår analys visar att det finns en stark områdeseffekt på den övergripande sannolikheten att dö till att börja med – precis som äldre också hade en högre risk att dö redan innan pandemin slog till. Det betyder att de som bor i socialt utsatta bostadsområden löper en betydligt högre risk att dö, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning eller familjesituation, säger Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi på Jönköping university, i ett pressmeddelande.

Tidigare studier har alltså inte tagit tillräckligt stor hänsyn till att risken att dö i allmänhet är högre bland de som bor i socioekonomiskt svaga områden. Den nya studien visar att det var den risken som slog igenom även för covid-19.

Hur såg dödligheten ut för äldre personer då? Jo, det fanns ett svagt avvikande samband som antyder en ökad risk för äldre personer där mer än 55 procent av invånarna räknas som fattiga. Detta är främst studentområden i universitetsstäder och studiens författare föreslår att detta kan ha varit områden där covid-19 spreds mer än på andra ställen av unga personer som själva inte löpte förhöjd risk att dö. Som äldre person i ett sådant område skulle däremot risken öka.

Det som i övrigt tidigare framstått som en effekt av bostadsområde på risken att dö i covid-19 tycks i mycket handla om etnisk bakgrund, där personer med sitt ursprung i Afrika och Asien hade 8–9 procents högre risk att drabbas än inrikes födda.

– Covid-19-pandemin har alltså hjälpt till att belysa sårbarheten i utsatta områden, men den kanske viktigaste lärdomen av vår studie är att problematiken är mycket större än kopplad till en enskild sjukdom. Det krävs därmed ett systematiskt arbete för att förbättra hälsotillstånden i socioekonomiskt svaga områden, vilket dessutom kan öka motståndskraften vid nästa pandemi, säger Sofia Wixe.

Läs den vetenskapliga artikeln

Sofia Wixe, José Lobo, Charlotta Mellander och Luís MA Bettencourt (2024). Evidence of covid-19 fatalities in Swedish neighborhoods from a full population study. Scientific reports.

Relaterat

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler nyheter

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…