Bra stöd från professioner underlättar livet för anhöriga

Anhöriga som vårdar och stöttar en närstående med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning möter ofta många professioner i sitt anhörigskap. Det kan handla om möten med läkare, sjuksköterskor, biståndshandläggare, anhörigkonsulenter, personal inom hemtjänst med flera. Hur de anhöriga upplever att dessa kontakter fungerar beror på flera faktorer.

Nu har forskarna Pia Nilsson, Magnus Jegermalm och Cristina Joy Torgé analyserat anhörigas perspektiv av möten med professioner och vad som bidrar till att göra deras anhörigskap hanterbart.

Forskarna som är verksamma vid Hälsohögskolan vid Jönköping university och Linköpings universitet, har intervjuat anhöriga till personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, exempelvis demens, stroke eller psykisk sjukdom, som har fått någon form av stöd från anhörigkonsulenter. De är i åldrarna 35–80 år och sammanboende eller barn till de anhöriga, och i några få fall föräldrar. Forskarna intervjuade även anhörigkonsulenter och biståndshandläggare.

Fem teman framkom under intervjuerna som handlar om i vilken utsträckning anhörigas möte med professionella kan bidra till ett mer hanterbart anhörigskap:

1. professionens bemötande av anhöriga,
2. mötet med anhörigkonsulenten,
3. anhörigas delaktighet,
4. få hjälp genom systemet och lättillgänglig
5. kontinuerlig kontakt och information.

Det femte temat om kontinuerlig kontakt och information beskrivs så här av en anhörig maka:

”Ja, jag ringer till henne (anhörigkonsulenten) om det är någonting som min man har problem med. Och sen om han behöver bli inlagd och så, det är hon som ordnar allt. Och sen träffar jag henne också och pratar lite om mitt problem och allting (…). Hon lärde mig mycket om min mans sjukdom. Hon beskriver allt, hur det fungerar, hur jag ska se början med symptomen och allting.”

Forskarnas slutsats är bemötandet från professionerna är avgörande för om de anhöriga  upplever sitt anhörigskap som hanterbart.  Ju mindre anhöriga blir bemötta enligt de fem temana desto större är risken för att en krissituation och ett svårhanterbart anhörigskap ska uppstå. Omvänt gäller om anhöriga upplever att de blir väl bemötta utifrån temana så blir anhörigskapet mer begripligt och hanterbart.

År 2022 antog regeringen Sveriges första nationella anhörigstrategi som innebär att anhörigas insatser till den närstående ska beaktas, och uppmärksammas, deras kunskaper, behov av delaktighet och information ska tillvaratas av de professioner som ger dem omsorg, vård och stöd. Enligt socialtjänstlagen ska kommunerna ”erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.