Brandsäkerheten brister hos sköra äldre som bor hemma

Sverige har en nollvision för brand, ändå dör årligen hundratalet personer i brand, varav de flesta i den egna bostaden. Omkring fem gånger så många blir allvarligt skadade. Det finns dock ingen samlad nationell statistik kring dödsfall till följd av brand. Prognoser visar att till år 2030 förväntas antalet personer över 80 år stiga från 534 000 till 806 000 personer. Med detta som bakgrund kan dödsbränderna för personer som är över 80 år öka med 30 procent till år 2030.

Äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt. De blir erbjudna individuellt anpassat stöd i form av vård, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Men det finns inga lagar och regler som skyddar dem vid brand. Om det uppstår en brand är det dessa personer som är mest sårbara, eftersom de kan ha nedsatt förmåga att upptäcka, hantera och utrymma en brand.

Ett forskningsprojekt har nu identifierat hinder och föreslår olika lösningar för ett säkrare brandskydd för äldre personer. Studien är genomförd i samverkan mellan Räddsam VG (samverkan mellan räddningstjänsterna i Västra Götaland) och Centrum för forskning och samhällsrisker vid Karlstad universitet. De har nu identifierat hinder och hittat nya lösningar på hur sköra äldre personer ska kunna fortsätta bo tryggt i egen bostad.

Projektet har utgått från ett antal frågeställningar, varav några är:

• Finns det rättsfall gällande brandskydd i ordinärt boende i Sverige?
• Kan IVO (Inspektionen för vård och omsorg) göra tillsyn i bostäder för att öka säkerheten för individer som beviljats stöd?
• Kan vi arbeta fram en teknisk standard som går att hänvisa till i offentliga upphandlingar?
• Vem bekostar åtgärderna för det stärkta brandskyddet efter genomförd riskinventering?
• Vilken uppgift har omsorgspersonalen vid brand?

Datainsamling i projektet har skett via studier av tidigare rapporter inom området samt med hjälp av intervjuer och workshop med en referensgrupp. I referensgruppen ingick bland annat brandforskare från Lunds tekniska högskola och företrädare för RISE (Research institutes of Sweden), MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Brandskyddsföreningen samt ett flertal försäkringsbolag, räddningstjänster och kommuner.

De olycksutredningar av räddningsinsatser som forskningsprojektet har genomfört bekräftar att det är många äldre med samhällsinsatser som dör eller blir skadade i brandolyckor. Med en ökande äldre befolkning kan dödolyckorna bli allt fler om inte lagstiftningen kring brandskydd blir ändrad.

Enligt studien bör Sverige ändra sin lagstiftning för att antalet brandolyckor och dödsfall ska kunna minska. Projektet har bland annat funnit att gällande lagstiftning, exempelvis Socialtjänstlagen, som berör vård och stödinsatser i hemmet inte har fokus på individens säkerhet vid brand.

Ett annat problem gäller nuvarande byggregler som innebär självständig utrymning från bostäder vid brand. Om någon till exempel behöver räddas via fönster krävs det att man själv aktivt medverkar och exempelvis kan klättra på en brandstege.

Det finns inga regler eller krav på släckredskap i bostäder, varken i förordningar, föreskrifter eller allmänna råd. Det statliga bidraget för stöd till nya seniorbostäder och trygghetsbostäder kräver inga särskilda brandskyddsåtgärder. Brandvarnare utgör en fast installation och är ett krav sedan år 1999 vid nybyggnad och ombyggnad av bostäder, men det finns inget formellt krav att samtliga bostäder har brandvarnare.

Brandvarnare är endast till hjälp om den boende själv kan uppfatta signalen och utrymma sin bostad. Projektgruppen förslår därför att portabel sprinkler bör vara samhällsekonomiskt lönsamt att installera hos särskilt riskutsatta personer inom ordinärt boende.

Projektgruppen har identifierat Norge som ett föregångsland eftersom de har ett effektivt arbete med brandskydd för särskilt riskutsatta. Studiens råd är att Sverige bör starta en offentlig utredning med ett helhetsgrepp på tydliggörande av ansvar, sekretess, resursfördelning med mera så att det nationella brandskyddsmålet kan genomsyra lagstiftningen.