Rapporten Digitalt utanförskap bygger på data som samlats in under det första kvartalet år 2020. Mer statistik och hela rapporten finns på www.svenskarnaochinternet.se. I vinter släpps hela rapporten Svenskarna och internet 2020, där bland annat digitaliseringseffekter av pandemin presenteras.
Digitalt utanförskap vanligast bland äldre personer
”Digitalt utanförskap” är en ny delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020 som visar att många svenskar behöver hjälp av andra för att kunna göra aktiviteter på internet. Enligt rapporten är det de äldsta medborgarna som har störst behov av hjälp. Utbildningsnivån är också avgörande. De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga undersökta aktiviteter. Personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har också större behov av hjälp.
– Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället, och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Internetstiftelsens kommunikationschef Jannike Tillå i ett pressmeddelande.
Bland de som inte använder internet dagligen uppger nästan tre av fem att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id. Fler än två av fem behöver hjälp för att handla på nätet. När sällananvändare ska abonnera på en strömningstjänst för musik, film och tv behöver sju av tio hjälp. Betala räkningar på internet är den aktivitet som gruppen minst av allt behöver hjälp med, knappt tre av tio.
Även om sällananvändarna har ett mycket stort hjälpbehov behöver en del dagliga internetanvändare också hjälp. Bland befolkningen i stort gäller att man i första hand ber sin partner eller sitt barn om hjälp. Sju av tio pensionärer får hjälp av barn eller barnbarn.
– Vi måste se digital kompetens som ett brett begrepp. Bara för att man kan googla eller betala räkningar på nätet betyder det inte att man behärskar andra digitala aktiviteter. Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett personens förutsättningar, säger Jannike Tillå.
Relaterat
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.