Rapporten Digitalt utanförskap bygger på data som samlats in under det första kvartalet år 2020. Mer statistik och hela rapporten finns på www.svenskarnaochinternet.se. I vinter släpps hela rapporten Svenskarna och internet 2020, där bland annat digitaliseringseffekter av pandemin presenteras.
Digitalt utanförskap vanligast bland äldre personer
”Digitalt utanförskap” är en ny delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020 som visar att många svenskar behöver hjälp av andra för att kunna göra aktiviteter på internet. Enligt rapporten är det de äldsta medborgarna som har störst behov av hjälp. Utbildningsnivån är också avgörande. De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga undersökta aktiviteter. Personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har också större behov av hjälp.
– Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället, och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Internetstiftelsens kommunikationschef Jannike Tillå i ett pressmeddelande.
Bland de som inte använder internet dagligen uppger nästan tre av fem att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id. Fler än två av fem behöver hjälp för att handla på nätet. När sällananvändare ska abonnera på en strömningstjänst för musik, film och tv behöver sju av tio hjälp. Betala räkningar på internet är den aktivitet som gruppen minst av allt behöver hjälp med, knappt tre av tio.
Även om sällananvändarna har ett mycket stort hjälpbehov behöver en del dagliga internetanvändare också hjälp. Bland befolkningen i stort gäller att man i första hand ber sin partner eller sitt barn om hjälp. Sju av tio pensionärer får hjälp av barn eller barnbarn.
– Vi måste se digital kompetens som ett brett begrepp. Bara för att man kan googla eller betala räkningar på nätet betyder det inte att man behärskar andra digitala aktiviteter. Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett personens förutsättningar, säger Jannike Tillå.
Relaterat
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks i en ny kunskapsöversikt.
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.