Dubbla studier om värdigt bemötande på vårdboende

Forskare vid Marie Cederschiölds högskola har undersökt förutsättningarna för ett värdigt bemötande på vård- och omsorgsboende. Dåliga arbetsförhållanden för personalen, men även deras inställning till sitt arbete är avgörande.

Inom projektet Etiska aspekter av assisterad kroppslig omvårdnad i livets slut på vård- och omsorgsboende har forskare på Marie Cederschiöld högskola nyligen publicerat två vetenskapliga artiklar om arbetet på vård- och omsorgsboende för äldre personer. Där har man intervjuat äldre personer på boenden och gjort observationsstudier av personal och boende tillsammans. Målet var att studera värdighet, bemötande och omsorg för personer sent i livet.

Studierna visade till exempel att ett värdigt bemötande är svårt att få när det råder personalbrist. Men det handlar också om dålig kommunikation, och om personal som ser sitt arbete som praktiskt snarare än relationellt.

– Vi kunde se exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med andra och hade genuint intresse och engagemang för den äldre personen. Detta belyser vikten av att omvårdnadspersonal tillsammans ges tid för reflektion och eftertanke, med betoning på värdet av en god vårdrelation, säger Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola i ett pressmeddelande. Hon har genomfört studierna tillsammans med Tove Godskesen.

De kunde också se att de äldre spelade en viktig roll för att bevaka sin egen värdighet. De valde att anpassa sig efter omständigheterna och såg självbestämmande som en viktig komponent i värdigheten. Och de var i en sårbar situation på grund av att deras hälsa försämrades, vilket gjorde att de behövde hjälp och stöd.

För personalen var det viktigt att lyssna och känna in, för att ha en chans att ge omvårdnad med värdighet. Det handlar ju om att stödja de boendes självbestämmande och undvika respektlöst bemötande, långa väntetider och att inte veta vad de boende önskar sig.

– Att bo på ett äldreboende ska vara tryggt och en plats där äldre har möjlighet till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att mötas med respekt och värdighet är lagstadgad, och fokus måste därför läggas på förutsättningar och resurser så att vårdpersonal får möjlighet att stödja de äldre i att leva med värdighet och välbefinnande, säger Tove Godskesen.

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.

Fler nyheter

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.