Inom projektet Etiska aspekter av assisterad kroppslig omvårdnad i livets slut på vård- och omsorgsboende har forskare på Marie Cederschiöld högskola nyligen publicerat två vetenskapliga artiklar om arbetet på vård- och omsorgsboende för äldre personer. Där har man intervjuat äldre personer på boenden och gjort observationsstudier av personal och boende tillsammans. Målet var att studera värdighet, bemötande och omsorg för personer sent i livet.
Studierna visade till exempel att ett värdigt bemötande är svårt att få när det råder personalbrist. Men det handlar också om dålig kommunikation, och om personal som ser sitt arbete som praktiskt snarare än relationellt.
– Vi kunde se exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med andra och hade genuint intresse och engagemang för den äldre personen. Detta belyser vikten av att omvårdnadspersonal tillsammans ges tid för reflektion och eftertanke, med betoning på värdet av en god vårdrelation, säger Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola i ett pressmeddelande. Hon har genomfört studierna tillsammans med Tove Godskesen.
De kunde också se att de äldre spelade en viktig roll för att bevaka sin egen värdighet. De valde att anpassa sig efter omständigheterna och såg självbestämmande som en viktig komponent i värdigheten. Och de var i en sårbar situation på grund av att deras hälsa försämrades, vilket gjorde att de behövde hjälp och stöd.
För personalen var det viktigt att lyssna och känna in, för att ha en chans att ge omvårdnad med värdighet. Det handlar ju om att stödja de boendes självbestämmande och undvika respektlöst bemötande, långa väntetider och att inte veta vad de boende önskar sig.
– Att bo på ett äldreboende ska vara tryggt och en plats där äldre har möjlighet till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att mötas med respekt och värdighet är lagstadgad, och fokus måste därför läggas på förutsättningar och resurser så att vårdpersonal får möjlighet att stödja de äldre i att leva med värdighet och välbefinnande, säger Tove Godskesen.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Dignity in bodily care at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Geriatrics.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Barriers to and facilitators of ethical encounters at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Palliative care.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
