Inom projektet Etiska aspekter av assisterad kroppslig omvårdnad i livets slut på vård- och omsorgsboende har forskare på Marie Cederschiöld högskola nyligen publicerat två vetenskapliga artiklar om arbetet på vård- och omsorgsboende för äldre personer. Där har man intervjuat äldre personer på boenden och gjort observationsstudier av personal och boende tillsammans. Målet var att studera värdighet, bemötande och omsorg för personer sent i livet.
Studierna visade till exempel att ett värdigt bemötande är svårt att få när det råder personalbrist. Men det handlar också om dålig kommunikation, och om personal som ser sitt arbete som praktiskt snarare än relationellt.
– Vi kunde se exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med andra och hade genuint intresse och engagemang för den äldre personen. Detta belyser vikten av att omvårdnadspersonal tillsammans ges tid för reflektion och eftertanke, med betoning på värdet av en god vårdrelation, säger Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola i ett pressmeddelande. Hon har genomfört studierna tillsammans med Tove Godskesen.
De kunde också se att de äldre spelade en viktig roll för att bevaka sin egen värdighet. De valde att anpassa sig efter omständigheterna och såg självbestämmande som en viktig komponent i värdigheten. Och de var i en sårbar situation på grund av att deras hälsa försämrades, vilket gjorde att de behövde hjälp och stöd.
För personalen var det viktigt att lyssna och känna in, för att ha en chans att ge omvårdnad med värdighet. Det handlar ju om att stödja de boendes självbestämmande och undvika respektlöst bemötande, långa väntetider och att inte veta vad de boende önskar sig.
– Att bo på ett äldreboende ska vara tryggt och en plats där äldre har möjlighet till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att mötas med respekt och värdighet är lagstadgad, och fokus måste därför läggas på förutsättningar och resurser så att vårdpersonal får möjlighet att stödja de äldre i att leva med värdighet och välbefinnande, säger Tove Godskesen.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Dignity in bodily care at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Geriatrics.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Barriers to and facilitators of ethical encounters at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Palliative care.
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs stad.
Här finns inga låsta grindar. I stället väntar får, katter, jordgubbsland och en trädgård fylld av minnen. Gärdet vid Hallandsåsen är en unik dagverksamhet för personer med demens som har väckt forskarnas intresse.
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
