Dystra siffror från Socialstyrelsen

Nya siffror från Socialstyrelsen visar försämringar inom vård och omsorg för äldre. Man möter allt fler olika personer i hemtjänsten och riskerar biverkningar av läkemedel. Dessutom har pandemin byggt upp en välfärdsskuld som i högsta grad påverkar äldre personer.

Socialstyrelsen har presenterat en ny rapport med fokus på äldreomsorg i sin serie Öppna jämförelser. Där konstaterar myndigheten att utvecklingen i vissa delar går åt fel håll. För tio år sedan mötte till exempel en äldre person med hemtjänst i genomsnitt 13 olika omsorgsanställda under två veckor. 2021 hade siffran stigit till 16 personer. Och variationen mellan kommunerna är stor, från sju till 24 personer.

– Vi har länge påtalat att personalkontinuiteten inom hemtjänsten behöver förbättras. Kontinuitet är viktigt för tryggheten och för att kunna ge stöd och hjälp utifrån individens behov och önskemål, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen har listat en rad läkemedel som olämpliga för äldre, då de har en stor risk för biverkningar. Statistiken redovisar hur många personer som får dessa preparat. För personer över 75 år inom hemtjänsten gäller det så många som 17 procent i den sämsta kommunen och två procent i den bästa. På äldreboendena ligger siffran mellan noll och 21 procent.

– Vi kan se en minskning nationellt de senaste åren, och det är mycket positivt. Men de stora skillnaderna över landet visar att det finns möjlighet att förbättra läkemedelsbehandlingen och patientsäkerheten ytterligare. Fler kommuner behöver minska användningen av olämpliga läkemedel, säger Olivia Wigzell.

Coronapandemin har påverkat utvecklingen starkt inom vissa områden. Från mars 2020 till oktober 2021 gjordes 15 000 färre operationer på personer äldre än 70 år. Dessutom gjordes 187 000 färre läkarbesök. Även omsorgen har minskat i omfattning. I dag har antalet personer med hemtjänst minskat med 6 500 personer, jämfört med i december 2019. Det tycks vara så att färre sökt äldreomsorg, av rädsla för att exponera sig för covidsmitta.

– Vi ser med stor oro att covid-19 har orsakat en välfärdsskuld, på grund av att både vård- och omsorgsinsatser uteblivit. Det är viktigt att regionerna och kommunerna arbetar för att ta igen vård som behövts skjutas upp. Kommunerna behöver också ha en beredskap för att fler kommer att ansöka om hemtjänst och plats på äldreboende framöver, säger Olivia Wigzell.

Läs rapporten

Relaterat

En grupp sjukvårdspersonal i möte

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i hur sjuksköterskors ledarskap.

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre asiatisk kvinna sitter ensam i trädgård

Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt

Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

Fler nyheter

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.