Socialstyrelsen (2022). Vård och omsorg för äldre – Lägesrapport 2022.
Allt fler söker äldreomsorg
Antalet äldre som flyttar in på äldreboende eller får hemtjänst för första gången ökar nu efter pandemin och den nedgång som sågs då. Det visar Socialstyrelsens årliga lägesrapport som också pekar på ett ökat vård- och omsorgsbehov framöver.
– De senaste två åren har än mer gjort det tydligt att äldreomsorgen måste stärkas. Mycket förbättringsarbete pågår för att främja kontinuitet, bättre tillgång till medicinsk kompetens och likvärdighet i fråga om kvalitet. Detta arbete är nödvändigt både för att ta igen behov av hälsa, vård och omsorg.
Det säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell angående resultaten i en ny lägesrapport som myndigheten har publicerat.
Rapporten visar hur efterfrågan på äldreomsorgsinsatser har ökat det senaste halvåret efter en tydlig nedgång under coronapandemin. Exempelvis syntes våren 2020 en 45-procentig minskning av äldre som fick hemtjänst för första gången.
Men hösten 2021 sågs en återhämtning. Då var andelen nytillkomna äldre med hemtjänst uppe på samma nivå som före pandemin.
– Det är positivt att fler söker sig till äldreomsorgen igen. Det är viktigt att kommunerna är beredda på ett ökat tryck. De som låtit bli att söka hjälp under pandemin kan ha ett försämrat allmäntillstånd, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Hon framhäver också att det snabbt växande antalet äldre kommer att innebära ökade behov av vård och omsorg framöver. Det betyder att antalet medarbetare inom äldreomsorgen behöver öka, särskilt personer med medicinsk kompetens måste tillsättas. Lägesrapporten visar att antalet sjuksköterskor inom vård och omsorg samt specialistläkare i geriatrik minskade åren innan pandemin.
– Vi måste sluta prata om “enkla jobb” här. Vård och omsorg för äldre kräver särskild kunskap och kompetens. Det behövs fler utbildade undersköterskor, men även sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister och arbetsterapeuter, säger Michaela Prochazka.
Läs lägesrapporten
Relaterat
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
