Livsmedelsverket (2023). Matsvinn i kommunala äldreboenden. Kartläggning av matsvinnet 2022.
En tredjedel av maten på äldreboenden slängs
För tredje gången sedan 2019 har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. Nu har 60 av landets 290 kommuner rapporterat in sina matsvinnsmätningar från 2022. I genomsnitt slänger äldreomsorgen cirka 108 gram per person vid lunchen, vilket är uppemot en tredjedel av måltiden.
Förutom att matsvinnet är en onödig belastning på klimat och miljö, är det också en riskfaktor för undernäring bland äldre personer på boenden eftersom mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.
– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i ett pressmeddelande.
Jämfört med en av Livsmedelsverkets tidigare kartläggningar av matsvinnet från 2020 har flera kommuner rapporterat in sina mätningar för äldreboenden i 2022 års omgång. Men det är fortfarande få jämfört med data för skolan och förskolan, där tre gånger så många rapporterade in matsvinnsdata.
Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera arbetet med matsvinnet, trots att det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att förhindra undernäring. Emelie Eriksson tror att äldre personers delaktighet i beslut kring mat och måltid och en trivsam matmiljö, är viktiga för att komma till bukt med matsvinnet.
– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en komplexitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare gäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger hon.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…