Mat som slängs i soppåse
Foto: Mostphotos

En tredjedel av maten på äldreboenden slängs

Undernäring är vanligt bland äldre personer och därför är det viktigt att maten på äldreboenden blir uppäten. Nu visar en kartläggning från Livsmedelsverket att ungefär en tredjedel av lunchmaten på äldreboenden blir matsvinn.

För tredje gången sedan 2019 har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. Nu har 60 av landets 290 kommuner rapporterat in sina matsvinnsmätningar från 2022. I genomsnitt slänger äldreomsorgen cirka 108 gram per person vid lunchen, vilket är uppemot en tredjedel av måltiden.

Förutom att matsvinnet är en onödig belastning på klimat och miljö, är det också en riskfaktor för undernäring bland äldre personer på boenden eftersom mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, i ett pressmeddelande.

Jämfört med en av Livsmedelsverkets tidigare kartläggningar av matsvinnet från 2020 har flera kommuner rapporterat in sina mätningar för äldreboenden i 2022 års omgång. Men det är fortfarande få jämfört med data för skolan och förskolan, där tre gånger så många rapporterade in matsvinnsdata.

Ett skäl kan vara att omsorgsverksamheterna har svårt att prioritera arbetet med matsvinnet, trots att det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att förhindra undernäring. Emelie Eriksson tror att äldre personers delaktighet i beslut kring mat och måltid och en trivsam matmiljö, är viktiga för att komma till bukt med matsvinnet.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en komplexitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare gäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger hon.

Läs rapporten om kartläggningen

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Handfasta råd om pensionärslivet

Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…