Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2022). Besök via nätet – Resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök.
Få äldre gör digitala vårdbesök
De digitala vårdbesöken i Sverige ökar i antal och ersätter delvis fysiska vårdbesök. Men det är få användare som är äldre personer. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Mellan 2017 och 2020 ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till 2,3 miljoner, även om de fortfarande står för en mindre del av det totala antalet besök. Samtidigt har de digitala vårdgivarna blivit allt fler.
En rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att de digitala vårdbesöken har ökat tillgången till vården för patienter, men användningen är ojämn mellan befolkningsgrupperna.
– De digitala vårdbesöken ersätter delvis fysiska besök, men de används främst av yngre personer, de utan kronisk sjukdom och personer med hög utbildningsnivå i storstadsregioner, säger Nils Janlöv, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.
Resultaten är inte helt oväntade eller oönskade. Enligt rapporten har äldre personer och de med kroniska sjukdomar ett större vårdbehov som inte kan täckas av den digitala vården, och det är därför dessa personer föredrar fysiska vårdbesök.
För att digitala vårdalternativ ska göra större nytta behöver den integreras bättre i den övriga primärvården, föreslår rapporten.
“En fullt integrerad modell, där patientens vårdcentral erbjuder både fysiska och digitala besök, kan i stället ge bättre förutsättningar för kontinuitet, samordning och kostnadskontroll”, står det.
Läs rapporten
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Fler nyheter
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
