Få äldre gör digitala vårdbesök

De digitala vårdbesöken i Sverige ökar i antal och ersätter delvis fysiska vårdbesök. Men det är få användare som är äldre personer. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Mellan 2017 och 2020 ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till 2,3 miljoner, även om de fortfarande står för en mindre del av det totala antalet besök. Samtidigt har de digitala vårdgivarna blivit allt fler.  

En rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att de digitala vårdbesöken har ökat tillgången till vården för patienter, men användningen är ojämn mellan befolkningsgrupperna.

– De digitala vårdbesöken ersätter delvis fysiska besök, men de används främst av yngre personer, de utan kronisk sjukdom och personer med hög utbildningsnivå i storstadsregioner, säger Nils Janlöv, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande. 

Resultaten är inte helt oväntade eller oönskade. Enligt rapporten har äldre personer och de med kroniska sjukdomar ett större vårdbehov som inte kan täckas av den digitala vården, och det är därför dessa personer föredrar fysiska vårdbesök. 

För att digitala vårdalternativ ska göra större nytta behöver den integreras bättre i den övriga primärvården, föreslår rapporten. 

“En fullt integrerad modell, där patientens vårdcentral erbjuder både fysiska och digitala besök, kan i stället ge bättre förutsättningar för kontinuitet, samordning och kostnadskontroll”, står det.

Läs rapporten

Relaterat

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.