Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2022). Besök via nätet – Resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök.
Få äldre gör digitala vårdbesök
De digitala vårdbesöken i Sverige ökar i antal och ersätter delvis fysiska vårdbesök. Men det är få användare som är äldre personer. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Mellan 2017 och 2020 ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till 2,3 miljoner, även om de fortfarande står för en mindre del av det totala antalet besök. Samtidigt har de digitala vårdgivarna blivit allt fler.
En rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att de digitala vårdbesöken har ökat tillgången till vården för patienter, men användningen är ojämn mellan befolkningsgrupperna.
– De digitala vårdbesöken ersätter delvis fysiska besök, men de används främst av yngre personer, de utan kronisk sjukdom och personer med hög utbildningsnivå i storstadsregioner, säger Nils Janlöv, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.
Resultaten är inte helt oväntade eller oönskade. Enligt rapporten har äldre personer och de med kroniska sjukdomar ett större vårdbehov som inte kan täckas av den digitala vården, och det är därför dessa personer föredrar fysiska vårdbesök.
För att digitala vårdalternativ ska göra större nytta behöver den integreras bättre i den övriga primärvården, föreslår rapporten.
“En fullt integrerad modell, där patientens vårdcentral erbjuder både fysiska och digitala besök, kan i stället ge bättre förutsättningar för kontinuitet, samordning och kostnadskontroll”, står det.
Läs rapporten
Relaterat
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Lena är expert på ensamhet
I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Fler nyheter
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
