Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2022). Besök via nätet – Resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök.
Få äldre gör digitala vårdbesök
De digitala vårdbesöken i Sverige ökar i antal och ersätter delvis fysiska vårdbesök. Men det är få användare som är äldre personer. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Mellan 2017 och 2020 ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till 2,3 miljoner, även om de fortfarande står för en mindre del av det totala antalet besök. Samtidigt har de digitala vårdgivarna blivit allt fler.
En rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att de digitala vårdbesöken har ökat tillgången till vården för patienter, men användningen är ojämn mellan befolkningsgrupperna.
– De digitala vårdbesöken ersätter delvis fysiska besök, men de används främst av yngre personer, de utan kronisk sjukdom och personer med hög utbildningsnivå i storstadsregioner, säger Nils Janlöv, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.
Resultaten är inte helt oväntade eller oönskade. Enligt rapporten har äldre personer och de med kroniska sjukdomar ett större vårdbehov som inte kan täckas av den digitala vården, och det är därför dessa personer föredrar fysiska vårdbesök.
För att digitala vårdalternativ ska göra större nytta behöver den integreras bättre i den övriga primärvården, föreslår rapporten.
“En fullt integrerad modell, där patientens vårdcentral erbjuder både fysiska och digitala besök, kan i stället ge bättre förutsättningar för kontinuitet, samordning och kostnadskontroll”, står det.
Läs rapporten
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
