Smittskydd Västra Götaland har genom en enkät försökt att få en bild av läget och av vad som gjorts under den rådande covid-19-pandemin.
– Syftet med kartläggningen har varit att få dels strukturell bakgrundsinformation kring ett specifikt boende, dels en samlad bild av läget för vägledning i det fortsatta arbetet med att minska smittspridning, säger biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog.
Demensboenden är särskilt drabbade.
– Ett väntat resultat var svårigheten med att begränsa smittspridning på exempelvis ett demensboende. Distansering och isolering är en större utmaning på avdelningar för demenssjuka.
Enkäten visar att smittan kommit in på boendena på många vägar: via personal, boende som kommer från andra vårdinrättningar eller anhöriga. Hög sjukfrånvaro kan ha bidragit till att personal behövt alternera mellan olika avdelningar och boenden. På kort tid har ny personal behövt introduceras.
Det stora informationsflödet från nationellt, regionalt och lokalt håll, har varit en utmaning. Nya rekommendationer, rutiner och åtgärder har behövt implementeras på kort tid. Att hitta, hinna läsa och förstå samt följa all ny information har upplevts svårt.
Informationen har ofta gått via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Man har på boendena också tagit del av det utbildningsmaterial som regionens vårdhygieniska enheter skapat.
– Omfattande utbildningsinsatser har genomförts om till exempel basala hygienrutiner. Boenden arbetar intensivt för att undvika få in smittan och att minska dess spridning och det är ett arbete som fortsätter, säger Peter Nolskog.
Tillgången till skyddsutrustning beskrivs i stort som god. I enkätsvaren framkommer brister framförallt i början av epidemin, men också bristande tilltro till myndigheternas rekommendationer. Enkäten visar dessutom att behovet av skyddsutrustning blir påtagligt den dag det första misstänkta eller bekräftade fallet kommer.
Det är enhetschefer eller motsvarande på 277 särskilda boenden som svarat på enkäten och beskrivit de åtgärder de gjort men också delat med sig av de brister de ser och vad de vill förbättra. Enkäten skickades ut till Västra Götalands 49 kommuner. Svar har inkommit från samtliga kommuner men inte från alla boenden. Svarsfrekvensen var 81 procent.
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga korta promenader påverkar äldre personers hälsa.
Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från bland annat Göteborgs universitet och Jönköping university att musiksmaken blir smalare med åren.
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar forskning från Karolinska institutet.
