”Om blickar som längtar ut”
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Flera faktorer bakom covid-19-smitta på äldreboenden
Det är många olika men delvis samverkande orsaker som har gett upphov till den utbredda coronavirussmittan på landets äldreboenden. Det visar en undersökning i Västra Götalandsregionen.
Smittskydd Västra Götaland har genom en enkät försökt att få en bild av läget och av vad som gjorts under den rådande covid-19-pandemin.
– Syftet med kartläggningen har varit att få dels strukturell bakgrundsinformation kring ett specifikt boende, dels en samlad bild av läget för vägledning i det fortsatta arbetet med att minska smittspridning, säger biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog.
Demensboenden är särskilt drabbade.
– Ett väntat resultat var svårigheten med att begränsa smittspridning på exempelvis ett demensboende. Distansering och isolering är en större utmaning på avdelningar för demenssjuka.
Enkäten visar att smittan kommit in på boendena på många vägar: via personal, boende som kommer från andra vårdinrättningar eller anhöriga. Hög sjukfrånvaro kan ha bidragit till att personal behövt alternera mellan olika avdelningar och boenden. På kort tid har ny personal behövt introduceras.
Det stora informationsflödet från nationellt, regionalt och lokalt håll, har varit en utmaning. Nya rekommendationer, rutiner och åtgärder har behövt implementeras på kort tid. Att hitta, hinna läsa och förstå samt följa all ny information har upplevts svårt.
Informationen har ofta gått via kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Man har på boendena också tagit del av det utbildningsmaterial som regionens vårdhygieniska enheter skapat.
– Omfattande utbildningsinsatser har genomförts om till exempel basala hygienrutiner. Boenden arbetar intensivt för att undvika få in smittan och att minska dess spridning och det är ett arbete som fortsätter, säger Peter Nolskog.
Tillgången till skyddsutrustning beskrivs i stort som god. I enkätsvaren framkommer brister framförallt i början av epidemin, men också bristande tilltro till myndigheternas rekommendationer. Enkäten visar dessutom att behovet av skyddsutrustning blir påtagligt den dag det första misstänkta eller bekräftade fallet kommer.
Det är enhetschefer eller motsvarande på 277 särskilda boenden som svarat på enkäten och beskrivit de åtgärder de gjort men också delat med sig av de brister de ser och vad de vill förbättra. Enkäten skickades ut till Västra Götalands 49 kommuner. Svar har inkommit från samtliga kommuner men inte från alla boenden. Svarsfrekvensen var 81 procent.
Relaterat
Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Se tecken på döden tidigare
Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene Åvik Persson, baserat på sina studier.
Fler nyheter
Skillnader i äldres psykiska hälsa
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
