Maria Y Nilsson m fl (2021). Ambient assisted living technology‐mediated interventions for older people and their informal carers in the context of healthy ageing: A scoping review. Health science reports.
Foto: Unsplash
För få studier om hur välfärdsteknik påverkar anhöriga
Ny forskning visar att mindre än var sjätte studie om välfärdsteknik för äldre utvärderade hur hälsan hos anhöriga påverkades. Nu hoppas forskare att kunskapsluckorna fylls så att både de äldre själva och deras anhöriga känner att de får nytta av tekniken.
Forskare från Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, har i en litteraturöversikt granskat vilka områden som välfärdsteknik för äldre har testats inom och vilka hälsoeffekter en sådan insats fick. Totalt ingick 85 forskningsartiklar publicerade de senaste åtta åren.
Översikten visar att införandet av välfärdsteknik generellt stämmer överens med områden som anses leda till ett hälsosamt åldrande, men att bara 14 procent av studierna utvärderade hur tekniken påverkade hälsan hos både äldre och deras anhöriga.
– Anhöriga fanns med på något sätt i över hälften av studierna, men i de allra flesta fall var det inte fokus på anhörigas situation eller deras hälsa. Anhöriga var i många studier omnämnda som resurser för att avlasta personal och stöd till den äldre personen, säger Maria Nilsson, doktorand i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet, huvudförfattare till litteraturöversikten och praktiker vid Nka, i ett pressmeddelande.
Enligt henne behövs fler studier som undersöker vilken roll anhöriga får eller förväntas ta när välfärdsteknik införs. Allt för att beslutsfattare och forskare ska få en utgångspunkt för hur man ska utforma hälsofrämjande insatser och en hållbar hälso- och sjukvård.
– Jag hoppas på en bredare vision för användning av välfärdsteknologi där insatser kan utformas till att bidra till en mer jämlik hälsa för äldre och anhöriga, säger Maria Nilsson.
Ladda ner studien
Relaterat
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
