Avhandlingen baseras på en stor populationsstudie där en tredjedel av den äldre befolkningen i åldrarna 65-84 år fick svara på en enkät om gångbesvär. De som upplevde gångbesvär och ett antal kontrollpersoner utan besvär undersöktes med magnetkamera.
Förändringar i hjärnan vanligt bland äldre med gångbesvär
Jenny Larsson vid Umeå universitet disputerade nyligen med en avhandling om gångbesvär och förändringar i hjärnan bland äldre personer.
Resultaten visar att ungefär hälften av de äldre som har nedsatt gångförmåga har en neurologisk orsak till besvären. Av dessa har varannan person vad som kategoriseras som generellt ostadig gång, något som kan bli värre med tiden och utvecklas till det som kallas en högre ordningens gångstörning, HLGD, higher-level gait disorder på engelska.
HLGD har visat sig vara kopplat till en diagnos där det finns en större mängd ryggmärgsvätska i huvudet som gör att speciella vätskefyllda hålrum i hjärnan, så kallade hjärnventriklar, blir förstorade.
Avhandlingen visar att 38 procent av den äldre befolkningen i Umeå hade gångbesvär. Ungefär tio procent hade den allvarligare formen av gångstörning. Där var förstorade hjärnventriklar vanligare.
Bland vissa personer var depressiva symptom, låg livskvalitet och nedsatt förtroende för den egna balansen och gången vanliga.
– De här symptomen är vanligt bland personer med vissa typer av gångbesvär. Därför är det viktigt att undersöka om det finns en bakomliggande orsak som går att behandla, säger Jenny Larsson i ett pressmeddelande.
Som tur är finns det behandling för tillståndet. Läkare kan sätta in en speciell ventil som reglerar flödet av ryggmärgsvätska.
– Eftersom för mycket ryggmärgsvätska i huvudet är något som ofta kan behandlas finns därmed hopp om att kunna hjälpa många med HLGD och stora hjärnventriklar. Vid symptom för en gångstörning bör man därför överväga att göra en bildundersökning av hjärnan för se om det finns stora hjärnventriklar, säger Jenny Larsson.
Jenny Larsson (2022). Population-based studies of higher-level gait disorders and hydrocephalus. Umeå universitet.
Delstudier
I. Jenny Larsson, William Hansson, Hanna Israelsson Larsen och Lars-Owe D. Koskinen. Higher-level gait disorders – quality of life, balance confidence, and depression: The VESPR cohort, a population-based study on gait disorders. Manuskript.
II. Jenny Larsson, William Hansson, Sanna Eklund och Sara Qvarlander. Higher-level gait disorder and its association with ventriculomegaly: A population-based case-control study. Manuskript.
III. Jenny Larsson, Hanna Israelsson Larsen, Anders Eklund och Lillemor Lundin-Olsson (2021). Falls and fear of falling in shunted idiopathic normal pressure hydrocephalus: The idiopathic normal pressure hydrocephalus comorbidity and risk factors associated with hydrocephalus study. Publicerad i Neurosurgery.
IV. Jenny Larsson, Hanna Israelsson, Anders Eklund och Jan Malm (2018). Epilepsy, headache, and abdominal pain after shunt surgery for idiopathic normal pressure hydrocephalus: the INPH-CRasH study. Publicerad i Journal of neurosurgery.
Relaterat
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Fler nyheter
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…